Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli andra bref till korintierna - 3 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 2: 17—3: 5. Pauli andra bref till korintierna.
herrlighet, som var förenad med dödens
tjensl, blir till intet, när den jemföres
med den herrlighet, som tillkommer
andens tjenst. Under natten är stjernornas
glans herrlig, men när solen går upp, så
försvinner den, och man ser dem icke mer.
11. Tj om det försvinnande
(går) genom herrlighet,* mycket
mer (är då) det förblifvande i
herrlighet. **
* Det går, så att säga, genom
herrlighet, medan det försvinner.
** Mose tjenst är något försvinnande,
den evangeliske lärarens tjenst är något
förblifvande (den förblifver intill Kristi
återkomst). Ora nu den förra varit
förenad med herrlighet, så har för visso den
senare en så mycket större herrlighet att
vänta, som det förblifvande är större än
det försvinnande.
12. IS är vi alltså hafva ett
sådant hopp, * så bruka vi mycken
frimodighet, **
* hopp om en sådan herrlighet. Här
synes, att apostel en i v. 8—11 menat den
tillkommande herrligheten. Ty hoppet
sträcker sig efter det tillkommande.
vi uppträda i vår verksamhet öppet
och frimodigt, förkunnande allt Guds råd
inför alla (jfr Ap. G. 20: 2o, 21, 27).
13. och (göra) icke såsom
Moses, (som) satte ett täckelse öfver
sitt ansigte,* på det att Israels
barn icke skulle skåda på änden
af det försvinnande.
* Derom berättas i 2 Mos. 34: 33 följ.
I den gammaltestamentliga
berättelsen säges endast, att Moses hängde ett
täckelse öfver sitt ansigte, när han talade
med folket; och det gjorde han för att
skyla den glans, som strålade ut från »hans
ansigtes hud». Denna glans var
försvinnande. Deri såg Paulus en antydan om,
att Mose tjenst och det derigenom stiftade
lagförbundet skulle upphöra. Derför
framställer han saken så, som hade det varit
Mose afsigt att genom ansigtets höljande
förhindra Israels barn att se, huru
glansen försvann, på det de icke måtte
förstå, att det gamla testamentet en gång
skulle upphöra och lemna rum för ett nytt.
Såsom en motsats deremot framhåller han
den frihet och öppenhet, hvarmed han
sjelf förkunnar evangelium utan att dölja
något.
14. Men* deras tankar vordo
förhärdade.** Ty ända till den
dag, som i dag är, blifver samma
täckelse qvar*** öfver läsningen
af det gamla förbundet, f då det
icke upptäckes, att det försvinner
i Kristus ;tt
Rom. 11: 7, 25.
* Sammanhanget synes vara: Vi göra
icke såsom Moses, som dolde, huru glansen
på hans ansigte försvann; utan vi
framträda med all öppenhet och frimodighet.
Men Israels tankar vordo förhärdade, och
det få vi äfven nu erfara, ty o. s. v.
** Genom hjertats förstockelse blefvo
de ur stånd att med sina tankar fatta det
gamla förbundets verkliga betydelse. Detta
uttrycker Paulus så, att deras tankar blefvo
förhärdade. Om denna deras förhärdelse
se kap. 4: 4.
Hos dem är samma oförmåga nu
som då att fatta, att det gamla
lagförbundet upphör.
f Paulus tänker på läsningen af Mose
lag i synagogan. När lagen läses, så läses
det gamla förbundet. Ty detta förbund
är innehållet af Mose lag. Judarnas
oförmåga att fatta det gamla förbundets
verkliga betydelse framställes af apostelen
bildligt så, som skedde läsningen af lagen
under ett täckelse, som hindrade dem att
skåda in i dess djup och se, huru det
upphörde. Alldeles såsom täckelset på Mose
ansigte hindrade folket att se^ huru hans
ansigtes glans försvann.
tf Att ett sådant täckelse hvilar öfver
läsningen af det gamla förbundet, det synes
deraf, att judarna, trots allt läsande, aldrig
upptäcka, att detta förbund försvinner i
Kristus. Se Rom. 10: 4. — För öfrigt
må märkas, att apostelens ord äfven kunna
öfversättas på följande vis: Ända till den
dag, som i dag är, hlifver öfver
läsningen af det gamla för’hundet samma
täc-lielse qvar utan att aftäckas, emedan det
(täckelset) försvinner i Kristus. Der med
skulle apostelen vilja säga: Täckelset
försvinner icke, förrän man blir troende på
Kristus; men emedan judarna förhärda sig
och icke vilja tro på honom, så blir
täckelset qvar.
15. utan intill i dag ligger, när
helst Moses läses, ett täckelse
öfver deras Ljertan.*
— 204 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
