- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
243

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli andra bref till korintierna - 13 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli andra bref till korintierna. Kap. 13: 4—9.

4. Ty han vardt väl korsfäst
af svaghet,* men han lefver af
Guds kraft;** tjf äfven vi äro
svaga i honom,ff men vi skola
lefva med honom af Guds kraft
med af seende på eder.f*

* Kristus var en verklig menniska, svag
såsom vi, och kunde derför dö (Fil. 2: 7 f.).

som uppväckt och förherrligat honom
(Ap. G. 2: 33, Ef. 1: 20 f., Fil. 2: 9).
Denna Guds kraft är det, som nu verkar
i honom.

t Med detta »ty» angifves icke grunden
till utan beviset på det nyss sagda. Se
anm. till Luk. 7: 47. Att Kristus varit
svag men nu är mäktig, det bevisar sig
deri, att äfven vi o. s. v. Om detta »vi»
se anm. till kap. 1: 4.

tt vi äro i vår gemenskap med honom
svaga. Såsom han i hela sitt
framträdande var en svag menniska, som ofta
måste kämpa med nöd och svårigheter,
så är det ock med oss. Se kap. 4: 10.

t* Orden »med afseende på eder» visa,
att apostelen icke talar om det eviga lifvet
(såsom i Rom. 6: 8, 2 Tim. 2: 11). Utan
han menar, att han emot korintierna skall
bevisa sig icke vara svag och döende utan
lefvande med Kristus af Guds kraft. Detta
skola de ock få erfara i hans
straffåtgärder, så snart han kommer. Jemför äfven
här kap. 4: 10.

5. Försöken eder sjelfva, om
I ären i tron, pröfven eder
sjelfva eller kännen I icke eder
sjelfva, att Kristus Jesus är i
eder? För så vidt** I icke ären
sådana, som icke hålla profvet.f

1 Kor. 11: 28.

^ Att så göra är bättre än att sätta
den i mig talande Kristus på prof. Att
församlingen i sin helhet stod i tron,
der-om se kap. 1: 2 4. Men det var af vigt
för hvar och en enskild att pröfva sig.

** Kristus måste nämligen vara i eder,
för så vidt o. s. v.

t sådana som icke äro i sanning
troende.

6. Men jag hoppas, att I
skolen lära känna, att vi icke äro
sådana, som icke hålla prof vet.*

* När apostelen komme till Korint,
skulle de nog i hans straffande
verksamhet få erfara, att Kristus verkligen bodde
i honom.

7. Men vi bedja till Gud, att
I icke mån göra något ondt, icke
på det vi må synas vara sådana,
som hålla prof vet,* utan** på det
att I mån göra det goda, men
vi vara, såsom de der icke hålla
prof vet. f

* Vi önska sådant icke för vår skull,
för att sjelfva genom eder vandel framstå
såsom goda, kristliga lärare. Lärjungens
godhet är ju alltid bevis på, att hans
lärare varit god (se kap. 3: 2 f., Fil. 4: 1,
1 Tess. 2: 20).

för eder egen skull.

t Om de nämligen gjorde det goda, så
skulle apostelen icke få något tillfälle att
visa sig i sin apostoliska myndighet, och
då skulle det se ut, som egde han ingen
sådan myndighet. Men gerna det, säger
han, blott I gören det goda! Märk huru
apostelen begagnar uttrycket: »hålla
prof-vet», i dubbel bemärkelse.

8. Tj vi kunna icke (göra)
något mot sanningen* utan för
sanningen.**

* Hade apostelen önskat, att
korintierna skulle göra något ondt, på det han
måtte få tillfälle att visa sin myndighet,
då hade han handlat mot evangelii
sanning, som vill, att de troende skola göra
det goda. Men att handla mot sanningen,
det kunde han icke.

till godo för sanningen, för att
befrämja henne.

9. Ty vi äro glada, när vi äro
svaga, men I ären starka;* om
detta bedja vi ock:** (nämligen)
edert fullkomnande, f

* Det ligger i grundtexten stark
tonvigt på orden vi och L Hvad Paulus
menar, synes af sammanhanget: När I gören
det goda, då ären I starka, så att vi icke
kunna mot eder bevisa vår makt, d. v. s.
straffa eder. Alltså äro vi då svaga,
emedan vi intet förmå emot eder. Och det
gläder oss. Den straffande är alltid
vanmäktig mot den oskyldige.

Vi äro icke allenast glada deröfver,
utan vi bedja ock Gud derom.

f och ju mer I fullkomnens, desto
mindre tillfälle skola vi få att bevisa vår makt
mot eder.

— 243

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free