Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till galaterna - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 2: 2—5.
Pauli bref till galaterna.
men enskildt för de ansedda, f
om jagff till äfventyrs löper eller
liar lupitftt förgäfves.f*
* I Ap. G. 15: 2 säges, att Paulus for
upp till Jerusalem på grund af ett beslut,
som församlingen i Antiokia hade fattat.
Den uppenbarelse, som apostelen här
omtalar, kan hafva föregått
församlingsbeslu-tet, ja gifvit upphofvet dertill. Men den
kan ock hafva följt efter det samma. I
hvad fall som helst har det varit denna
uppenbarelse och icke församlingsbeslutetj
som bestämt Paulus att resa. Något
liknande läses i Ap. G. 10, der Petrus blir
kallad till Kornelius. Han följer
kallelsen på grund af särskild guddomlig
uppenbarelse.
** d. v. s. för de troende i Jerusalem.
*** nämligen att rättfärdiggörelsen är
af tro utan lags gerningar.
t Med de ansedda menas enligt v. 9
Jakob, Petrus och Johannes. För dem
framlade han ensläldt sitt evangelium, för
de öfriga i offentlig
församlingssammankomst. Naturligtvis har man att antaga,
att det förra skett vida grundligare och
mer ingående än det senare. •
f f d. v. s. att de måtte pröfva, om jag
0. s. v. Paulus var nog viss i sitt sinne.
Men för andras skull ville han hafva ett
utlåtande af församlingen i Jerusalem och
dess pelare (se Ap. G. 15: i f.).
fff Löpandet på kapplöpningsbanan
användes ofta såsom bild af en ifrig sträfvan
och verksamhet. Se Gal. 5: 7, Ebr. 12:
1, Rom, 9: 16, 1 Kor. 9: 24, Fil. 2: 16,
2 Tim. 4: 7.
f* Förgäfves är löpandet, om man ej
når målet; förgäfves hade apostelens långa
verksamhet varit, om det evangelium, som
han predikat, icke varit sådant, att det
kunnat föra syndare till frälsning.
3. Men icke ens Titus, som
var med mig, vardt, ehuru han
var en grek, tvungen att låta
om-skära sig,*
Församlingen och apostlarna i
Jerusalem fordrade icke ens, att Titus skulle
om skäras, ehuru han var med Paulus
tillstädes i församlingen i Jerusalem. Än
mindre kunde då någon fordran uppställas,
att alla omvända hedningar skulle
om-skäras.
4. nämligen för de insmugna
falska bröders skull,* som smugg-
lat sig in** för att bespeja vår
frihet, som vi hafva i Kristus
Jesus, t på det de måtte göra ossff
till trälar,t*
* Sammanhanget kan vara:
församlingen och apostlarna yrkade icke, att TituÄ
skulle omskäras, och det gjorde de för att
bekämpa de falska bröderna och deras
fordringar. Eller ock: församlingen och
apostlarna fordrade icke ens, att Titus för att
tillfredsställa de falska bröderna skulle
om-skäras. Det senare är väl att föredraga.^
Inom församlingen har funnits ett
mellan-parti af sådana, som visserligen icke
ansett det nödvändigt att omskära Titus,
men ändå velat, att det skulle ske af
und-seende för de mer judiskt sinnade kristna^
som yrkade derpå.
** De voro fariseer, som blifvit troende,
och som nu fordrade, att alla omvända
hedningar skulle omskäras (Ap. G. 15: 5).
Till deras antal hörde utan tvifvel de, som
omtalas i Ap. G. 15: 1.
t d. v. s. för att i fiendtligt syfte
spionera på den frihet från Mose lag, som vi
hafva genom att vara i Kristus. Se Rom.
10: 4.
tt som äro i Kristus,
t* under Mose lag genom att yrka på
dess efterlefnad.
5. för hvilka vi* icke ens en
timme veko i underdånighet, **
på det att evangelii sanning skulle
blifva qvar hos eder.f
* nämligen jag och Barnabas. Titus
sjelf liade naturligtvis ingenting att säga
utan måste rätta sig efter apostlarnas
beslut.
för deras fordringar. Det var utan
tvifvel denna Pauli och Barnabas fasthet,
som bestämde församlingen och
apostlarna i Jerusalem att icke ens så pass gå
de falska bröderna till mötes, att de for-.
drade, att Titus skulle omskäras.
f Paulus skulle säga: »hos de
hedning-kristna». Men han tillämpar det särskildt
på galaterna, ehuru han icke hade varit
i Galatien före mötet i Jerusalem. — Märk
för öfrigt, huru .Paulus betraktar saken.
De falska bröderna fordrade, att de
omvända hedningarna skulle omskäras och
hålla lagen, emedan de annars ielce kunde
hlifva frälsta. Hade Paulus nu vikit för
dem, så hade han uppgifvit hela evangelii
sanning^ att rättfärdigheten och saligheten;
~ 252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
