- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
254

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till galaterna - 2 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 2: 12 — 16.

Pauli bref till filipperna.

Såsom sammanhanget visar, menas
här de fattiga kristna i Jerusalem. Bland
dem måste hafva rådt en stor fattigdom,
sannolikt vållad dels af förföljelser och
andra yttre motgångar (se Ap. G. 11: 2 8
f.), dels af den egendomsgemenskap, som
i början var införd der (se Ap. G. 2: 4 4
och anm. dertill).

f Paulus betraktade det såsom en pligt
för de omvända hedningarna att bispringa
de fattiga heliga i Jerusalem, emedan det
var från församlingen i Jerusalem, som
den andliga välsignelsen hade strömmat
ut öfver hednaverlden. Se Rom. 15: 2 7.
Det är ock mycket sannolikt, att Paulus
flere gånger bland de hedningkristna
samlat nödhjelpsmedel och sändt till
Jerusalem.

11.

M.

en* när Kefas liade

kommit till Antiokia,** stälde jag
mig honom öppet f emot,
emedan han var skyldig, ff

* Här anför apostelen ett bevis på den
apostoliska sjelfständighet, hvarmed han
uppträdt mot Kefas (Petrus) sjelf.

Detta omtalas icke i Ap. G. men
har efter all sannolikhet egt rum under
den tid, som omfattas af Ap. G. 15: 3 5.
Efter mötet i Jerusalem reste nämligen
Paulus och Barnabas till Antiokia, der de
dröjde en tid.

f Ordagrant: i ansigtet (ej med baktal
utan öppet).

ff skyldig till ett oriktigt handlingssätt.
— Grundtextens ord betyder egentligen:
fördömd. Se 1 Joh. 3: 20, 21, der
samma ord står. Om det här öfversattes så,
skulle meningen bli: emedan han af de
troende i Antiokia var dömd såsom brottslig.
Om ordet fördöma i denna betydelse se
Rom. 2: 1, 8: 34, Luk. 6: 3 7.

12. Ty förrän några hade
kommit från Jakob,* åt han
tillsammans med hedningarna;** men
sedan de hade kommit, drog han
sig sjelf undan och af skilde sig,
fruktande för dem, (som voro) af
omskärelse, f

* sända till Antiokia från Jakob,
herrens broder, församlingsföreståndare i
Jerusalem. Af hvad orsak Jakob hade sändt
dem dit, namnes ej. Antiokia var på den
tiden stället för den vigtigaste hedning-

kristna församlingen, likasom Jerusalem för
den vigtigaste judekristna; och detta är
nog för att förklara en liflig beröring
mellan dem begge.

de omvända hedningarna. Se anm»
till Rom. 1: 6.

f Genom det nyss omtalade
apostla-mötet i Jerusalem var det afgjordt, att de
omvända hedningarna icke skulle tvingas
att hålla Mose lag. Deremot var
ingenting bestämdt om de omvända judarna.
De iakttogo i regeln fortfarande lagen och
ansågo den bindande för sig (se anm. till
Ap. G. 16: 3). Deri föregingo apostlarna
och isynnerhet Jakob dem med sitt
exempel (se anm. till Ap. G. 12: 17). I
Antiokia hade dock de judekristna
åtminstone så till vida uppgifvit Mose lag, att
de åto tillsammans med hedningkristna.
Dertill hade Paulus naturligtvis samtyckt,
viss som han var, att icke blott den
troende hedningen utan ock den troende
juden var fri från Mose lag. Nu kom
Petrus dit. Han tillät sig samma frihet, och
det så mycket mer som församlingen i
Antiokia hade antagit de af apostlamötet
beslutade föreskrifterna om förbjuden mat
(se Ap. G. 15: 30 f.; jemför ock Ap. G.
10: 28, Ap. G. 11: 3). Men så kommo
sändebuden från Jakob. De vägrade att
äta tillsammans med de omvända
hedningarna. Då vardt Petrus rädd och drog
sig undan äfven han.

13. Och med honom
skrym-tade* äfven de öfriga judarna,**
så att äfven Barnabas f rycktes
med af deras ff skrymteri.

* Ehuru i hjertat öfvertygade om den
kristliga friheten stälde de sig dock af
menniskofruktan så, som om de haft en
motsatt åsigt. De handlade alltså mot
bättre vetande. Deri bestod dera^
skrymteri.

de omvända judarna i Antiokia.
f t. o. m. han, af hvilken man minst
kunnat vänta det, då han ju var min
apo-stoliske medhjelpare.

ff Petri och de öfrigas.

14. Men när jag hade sett, att
de icke vandrade rätt* efter
evan-gelii sanning,** sade jag till
Kefas inför alla:*** Om du, som är
en jude, lefver på hedniskt och
icke på judiskt sätt,f hvarför tvin-

— 254 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free