Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till galaterna - 3 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 3: 7 — 13.
Pauli bref till galaterna.
* de som söka rättfärdighet af tro. Se
Rom. 3: 2 6, 4: 5.
** dessa och inga audra.
t i sann mening. Se Rom. 9: 6 följ.
8. Men skriften,* som
förutsett, att Gud rättfärdigar**
hed-ningarnaff af tro, förkunnade
förut f för Abraham detta
evangelium : i dig skola alla
hedningar ff varda välsignade, t*
Ap. G. 3: 2 5.
* Hvad Gud förutsett och i skriften
förutsagt, det framställer Paulus så, som
om sli7’iften förutsett och förutsagt det.
Se anm. till v. 22.
** i den tid, som nu är. Skriften
förutsåg detta såsom något tillkommande.
t på förhand, profetiskt.
tf Grundtextens ord betyder dels folk
i allmänhet dels hednafolk. Se anm. till
Matt. 25: 3 2. Att Paulus här menar det
senare, kan ses af v. 14, der han har
samma ord. Det anförda språket står i 1 Mos.
12: 3 med en ändring efter 1 Mos. 18: 18.
t* Den välsignelse, som gafs åt
Abraham, var en välsignelse icke allenast för
honom utan äfven för alla hednafolk,
nämligen om dessa varda troende. Ty genom
tron blifva de Abrahams barn och
arf-vingar i andlig mening. Om en fader
vinner stor rikedom, så varda i honom äfven
barnen rika. Se för öfrigt Rom. 4: lo—12.
9. Således välsignas de, som
äro af tro,* tillika med den
troende** Abraham, f
* Men är välsignelsen af tro, så måste
ock rättfärdiggörelsen vara af tron. Ty
den senare är ett vilkor för den förra.
Jemför v. 11. Med välsignelsen menas
den eviga frälsningen i Messias rike. Se
anm. till v. 14.
Om betydelsen af grundtextens ord
se anm. till Ef. 1: 1.
t emedan de äro Abrahams barn (v. 7).
10. Ty så många som äro af
lags gerningar,* de äro under
förbannelse, ty det är skrifvet:
förbannad är hvar och en, som
icke förblifver** i alltf det, som
är skrifvet i lagens bok, för att
göra det.
5 Mos. 27: 26,
* d. v. s. de som söka att rättfärdigas
genom lags gerningar. Sammanhanget är:
De som äro af tro, endast de välsignas
(v. 9); ty de som äro af lags gerningar,
de äro under förbannelse; de fullgöra
nämligen icke lagen, och lagen förbannar alla,,
som icke fullgöra honom. Om skilnaden
mellan lags gerningar och goda gerningar
se anm. till Rom. 3: 20.
** Ordet förblifver uttrycker det
ständiga fullgörandet.
t Märk: icke blott tillfälligtvis gör
något utan ständigt gör allt.
11. Men att ingen i lag*
rättfärdigas inför Gud,** är tydligt^
emedan den rättfärdige skall lefva
af tro.t
Hab. 2: 4. Ebr. 10: 38. Rom. 1: 17.
* Paulus betraktar lagen såsom det
område, inom hvilket judens lif rör sig.
Jemför Ap. G. 13: 39.
** Inför menniskor kan han väl
framstå rättfärdig men icke inför Gud.
t Det står uttryckligt i Hab. 2: 4.
Endast den rättfärdige kan vinna det eviga
lifvet. Nu säger profeten, att lif vet är af
tro, och då måste rättfärdighet en vara af
tro. Somliga bibeltolkare öfversätta: den
af tro rättfärdige skall lefva. Men det är
en onödig afvikelse från ordalagen hos
profeten. För öfrigt är klart, att när
Paulus sätter lag och tro emot hvarandra, så
menar han Mose lag samt tron på
Jfri-stus. Hos profeten står egentligen trohet^
d. v. s. trogen hängifvenhet åt Gud. Det
är ock trons väsen, att hon helt
öfver-lemnar sig åt Gud och hans nåd. Se för
öfrigt anm. till Rom. 1: 17.
12. Men lagen är icke af tro,*
utan: den som gjort dessa (bud),
han skall lefva i dem.**
3 Mos. 18: 5. Hes. 20: 11. Rom. 10: 5.
* Mose lag har icke sin grund och
utgångspunkt i tro utan i gerningar. Den
säger derför icke: Den som tror, utan:
den som gör, skall lefva.
** hafva evigt lif genom att blifva i
dem.
13. Kristus liar köpt oss* ut
ur lagens förbannelse, vorden**
för oss en förbannelse, f emedan
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
