Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till filipperna - Inledning - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli bref till filipperna.
Kap. 1: 1—6.
Brefvets äktliet är höjd öfver allt tvifvel. Den äldsta kyrkans
vittnesbörd derom är enhälligt. Redan Polykarpus, apostelen Johannes
lärjunge, nämner om det samma. För öfrigt är det af kap. 3: 1 mer än
sannolikt, att apostelen förut skrifvit till filipperna ett bref, som icke
vidare finnes i behåll. Detta bekräftas ock af Polykarpus.
1 Kapitlet.
Helsning (v. 1—2). Apostelens tacksägelse
ocli bön till Gud för filipperna (v. 3—11).
Apostelen omtalar sina förhållanden och sitt hopp
att blifva frigifven (v. 12—26), förmanar
filipperna att vandra evangelium värdigt samt vara
ståndaktiga i lidandet (v. 27—30).
Y. 3—41 episteltext tjuguandra sönd. ef t. tref.
20-~26 aftonsängst. sextonde sönd. e. tref. IL
Paulus ocli Timoteus,’^ Kristi
Jesu trälar,** till alla de
heliga i Kristus Jesus, f som äro i
Filippi, tillika med biskopar och
diakoner, ff
Paulus skrifver ej blott i sitt utan
ILfven i Timoteus namn. Jemför 1 Kor.
1: 1 och anm. dertill. Detta gäller dock
i verkligheten endast helsningen i v. I—2.
Se redan v. 3, der han säger jag.
Jemför äfven kap. 2: 19.
Se anm. till Rom. 1: i. Träl säger
mer än tjeaare (se anm. till Rom. 12: ii).
t Se anm. till Rom. 1: 7, 1 Kor. 1: 2.
ff Att apostelen här särskildt nämner
biskoparna och diakonerna, hvilket han icke
gör i något annat bref, torde bero derpå,
att dessa varit särskildt verksamma för att
åstadkomma den penningehjelp, som han
fått mottaga från Filippi. —
Församlingens äldsta kallades biskopar (d. v. s.
upp-syningsmän) eller herdar med afseende på
deras embete att hafva tillsyn öfver
församlingen samt sörja för hennes
uppbyg-gelse och utveckling. Se anm. till Ap. G.
^0: 2 8, Ef. 4: 11. Diakoner och
diako-oissor voro församlingstjenare, som hade
vård om fattiga, sjuka och främlingar. Se
Rom. 12: 7 och anm. dertill. Jemför Rom.
16: 1.
2. Nåd (vare) eder och frid af
Giiå vår fader och herren Jesus
Kristus.
Se Rom, 1: 7.
3. J ag tackar min Gud vid
hela min hågkomst af eder,*
Rom. 1: 9 f. 1 Kor. 1: 4. Ef. 1: 16.
Kol. 1: 3. 1 Tess. 1: 2. Filem. v. 4.
* Allt hvad jag minnes om eder,
uppväcker tacksägelse hos mig.
4. alltid i hvarje min bön för
eder alla görande bönen med
glädje-^
Så ofta jag beder för eder, så beder
jag med glädje. Helt andra känslor fylde
hans själ, när han t. ex. bad för galaterna.
Apostelens ord kunna ock öfversättas
sålunda: alltid i hvarje min bön görande
bönen för eder med glädje. Dermed skulle
han då mena: Så ofta jag beder, beder
jag ock för eder, och det alltid med glädje.
5. öfver eder gemenskap med
afseende på evangelium* ifrån den
första dagen** intill nu,t
* med glädje öfver eder broderliga
inbördes sammanhållning (se Ap. G. 2: 4 2)
för att befordra evangelii framgång och
utbredning.
** då församlingen kom till stånd.
f Församlingens verksamhet för
evangelium hade aldrig varit förlamad af några
inre slitningar. Apostelens ord kunna ock
fattas sålunda: med glädje öfver eder
gemenskap med mig i verksamheten för
evangelium. Filipperna hade alltid tagit liflig
del i apostelens verksamhet, hvilket
senast visat sig i det understöd, som de
sändt honom.
6. just derför* förvissad,** att
den, som har begynt i eder ett
godt verk,f skall fullborda det
intill Kristi Jesu dag, ff
1 Kor. 1: 8.
815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
