- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
350

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till kolosserna - 2 Kapitlet - 3 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 2: 2 1—3: 3.

Pauli bref till kolosserna.

21. Fatta icke i, smaka icke
heller, rör icke heller vidl*

3 Mos. 5: 2.

* Så lydde de stadgar, som villolärarena
försökte lägga på de troende (v. 20). Af
ordet smaka synes, att det varit fråga om
viss mat ocli dryck. Se v. 16.

22. — hvilket allt är (bestämdt)
till förstöring genom
förbruknin-ningen* — enligt menniskornas
påbud och läror,**

* Allt detta, som de förbjuda eder att
smaka eller röra, är af Gud bestämdt till
att förstöras genom förbrukning. Huru
galet är det icke då att förbjuda dess bruk
samt göra menniskors frälsning beroende
deraf! Jemför Matt. 15: 17, 1 Kor. 6: 13.

** Sammanhanget är: hvarför läggas
stadgar på eder (v. 20) enligt
menniskornas påbud och läror? De närmast
föregående orden i v. 22 äro en mellanmening.
De stadgar, som villolärarena sökte att
lägga på de troende, och som Paulus här
åsyftar, voro icke de mosaiska förbuden
mot visst slags mat utan menskliga påfund,
liknande de s. k. fädernas stadgar bland
judarna. Derför kallar apostelen dem
»menniskors påbud». De mosaiska stadgarna
voro deremot Guds påbud, ehuru de
troende voro fria äfven från dem.

23. hvilka* visserligen hafva
namn för vishet** i sjelfvald
dyrkan*** och ödmjukhetf och
skoningslöshet mot kroppen ff icke
i något hedrande,fff till köttets
mättande, f *

* hvilka påbud och läror.

** utskrikas för att innehålla en
synnerlig vishet. Hvari denna vishet bestod,
säges i de följande orden.

icke en dyrkan, som Gud påbudit.
Till den sjelfvalda dyrkan hörde
förnämligast ängladyrkan men sannolikt äfven
många andra påfund i gudstjenstväg.

t en yttre falsk ödmjukhet (se v. 18
och anm. dertill).

11 skoningslösa sp åkningar af kroppen.
Villolärarena ansågo, att det onda satt i
kroppen och skulle bekämpas genom
skoningslösa späkningar.

ttt Ordagrant; i någon ära d. v. s. i
något, som kunde tjena menniskan till ära.
Det der ropet för vishet saknade således
all grund.

t* för att tillfredsställa köttet. Hela
den der sjelfvalda gudstjensten och
heligheten gick ut på att tillfredsställa deras
högfärd. De ville framstå såsom
synnerligen märkvärdiga helgon. Märk, huru
Paulus genomskådar och blottar deras
falska andlighet. Alltid skonsam mot de svaga,
är han förkrossande mot alla stolta.

3 Kapitlet.

Förmaning att söka det liimmelska (v. 1—4),
att lägga bort synden (v. 5—11), att vandra i
kärlek (v. 12—15), att flitigt öfva Guds ord och
göra allt i Jesu namn (v. 16—17). Hustafia (v.
18-4: 1).

V. 4—40 aftonsångstext sjette sönd. ef t. påsk. L

42 — 4 7 epistelt. femte sönd. eft. trettonded, jul.

Om* I alltså hafven blifvit
uppväckta** med Kristus, så
sö-ken det, som är ofvantill,f
hvar-est Kristus är sittande på Gud^
högra sida,

Ps. 110: 1. Fil. 3: 20.

* d. v. s. emedan. Se anm. till Joh,
7: 4. Ordet om begagnas ofta på detta
sätt.

Apostelen betraktar de troende såsom
redan uppståndna med Kristus från de döda.
Se kap. 2: 12, Ef. 2: 6 och anm. dertilL
De hafva gått från döden till lifvet (Joh,
5: 24).

t de eviga och osynliga egodelar (2 Kor.
4: 18), som Gud har beredt åt dem, som
älska honom (1 Kor. 2: 9), men som
förvaras i himlarna (Kol. 1: ö) till Kristi
återkomst. Jemför Matt. 6: 20, 3 3, Fil. 3:
14, 20, 1 Petr. 1: 4 följ. m. fl. st.

2. Rikten edert sinne på* det,
som är ofvantill, icke på det som
är på jorden.**

* Jemför Rom. 8: 5.

** såsom rikedom, ära, vällefnad o. s. v.

3. Ty I hafven dött,* och edert
lif** är doldt med Kristus i Gud.f

* Genom dopet ären I inplantade till
Kristi död (Bom. 6: 3 följ.), begrafna med
Kristus (Kol. 2: 12), döda bort från det
jordiska. Den troende befinner sig
visserligen inom det jordiskas område, men han
lefver icke deri. Jemför kap. 2: 20, Fil.
3: 20,

— 8 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free