- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
351

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till kolosserna - 3 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli bref till kolosserna.

Kap. 3: 2 3—4: 3.

** det lif, som tillhör eder, d. v. s. det
eviga, himmelska lif, som I hafven att
vänta med Kristus i himlarnas rike, när
det kommer. Detta lif är redan nu de
troendes egendom genom deras förening
med Kristus.

t Kristus är efter sin himmelsfärd dold
i Gud, så att de troende icke kunna se
honom. Och emedan deras eviga,
himmelska lif har sin grund i honom, så är äfven
det doldt i Gud intill tiden för Kristi
återkomst (jemför kap. 1: ö).

4. När Kristus, edert lif,*
blif-vit uppenbarad,** då skolen
äfven if varda uppenbarade med
honom i herrlighet. ff

Fil. 3: 21. 1 Joh. 3: 2.

* Kristus är den troendes eviga lif,
d. v. s. deras lif har sin grund i honom.
De ega det genom honom, i gemenskapen
med honom. Jemför 1 Kor. 1: so och
anm. dertill.

** genom sin återkomst.

•• likasom han.

"t Kristi uppenbarelse sker i
herrlig-het (Matt. 16: 3 7, Luk. 9: 2 6), och då
skola de troende förherrligas med honom
(Rom. 8: 17). Den herrlighet, som de
redan nu ega, men som är dold i Gud, skall
då varda uppenbarad.

5. Döden alltså edra lemmar,
som äro på jorden,* bor,
oren-bet,** lidelse, ond begärelse f och
girigheten, ff som är
afgudadjr-kan, f *

Ef. 5: 3. Rom. 8: 13.

* Paulus menar icke de kroppsliga
lemmarna, ty de skola gifvas åt Gud till
rättfärdighetens vapen (Rom. 6: 13); utan han
menar de onda lustarna, såsom han sjelf
strax förklarar. Att han kallar dessa
lu-star för lemmar, sker sannolikt med
hänsyftning på villolärarena. Dessa yrkade
nämligen på de kroppsliga lemmarnas
dödande genom skoningslösa späkningar och
sjelfplågerier (kap. 2: 23). Ja, säger
apo-stelen: »döden edra jordiska lemmar»,
nämligen hoVj orenhet o. s. v., ty dessa äro
de »lemmar», som skola göras till intet.

** sedlig orenhet (jemför Rom. 1: 2 4,
Gal. 5: 19 m. fl. st.).

t Med lidelse menas den onda
begärelsen, när hon beherskar menniskan. Märk,
huru Paulus begagnar fyra olika ord för

att framställa otukten. Dermed uttrycker
han dess stora afskyvärdhet (se anm. till
2 Kor. 12: 21).

tt Grundtextens ord betecknar
begäret-att hafva mer. Se anm. till Mark. 7: 22.

t* Se Matt. 6: 24, Ef. 5: 5. — Otukt
och girighet voro de laster, som
förnämligast utmärkte hedendomen.

6. för hvilka (synders) skull
Guds vrede* kommer,**

Ef. 5: 6. Rom. 1: 18. 1 Kor. 6: 9 f^
Gal. 5: 19 f.

* vid den nära förestående domen (se
1 Tess. 1: 10, Rom. 2: 5).

** öfver dem, som lefvat i dessa synder.
De i våra vanliga biblar här förekommande
orden: öfver otrons barn, äro ett senare
tillägg, hemtadt från Ef. 5: c.

7. i hvilka* äfven I**
vandraden en gång, när I lefden x
dessa, f

Gal. 5: 19 f. Ef. 2: 3, 4: si.

* i hvilka synder.

** i likhet med andra.

t De hade förut haft sitt lif i synden.
På den tiden vandrade de ock i synd:,
synden beherskade deras vandel. Nu voro
de döda från synden, kunde derför icke
mer vandra i henne och skulle derför döda
de onda lustarna. Märk, huru apostelen
tänker sig, att lustarna ännu finnas hos
dem. Jemför Gal. 5: 17. Att känna
syndiga lustar och kämpa mot dem är en helt
annan sak än att lefva och vandra i synd.

8. Men nu läggen äfven I*
bort det allt; vrede,** häftighet,
ondska, smädelse,f skamligt talff
ur eder mun.

Ef. 4: 25 följ., 5: 3 f. Jak. 1: 21.
* i likhet med andra, som förr vandrat
i dem men nu börjat lefva i Kristus.

** icke blott de redan nämda synderna:
otukt och girighet, utan äfven o. s. v.

f Grundtextens ord kan betyda dels
smädelse mot Gud (hädelse) dels smädelse
mot menniskor (otidigheter). Här menas
enligt sammanhanget det senare.

tt Möjligen tänker apostelen vid detta
ord särskildt på det smädliga talet,
eftersom han här talar om vreden och dess ut-,
brott i ord. Smädligt tal är skamligt tal.
Dock synes sannolikare, att han menar allt
dåligt, för en Kristi lärjunge opassande tal,

— 346 —•

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free