Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till kolosserna - 3 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli bref till kolosserna.
Kap. 3: 13 — 16.
gon,* såsom ock Kristus har
förlåtit eder,** (görande) äfvenlpå
samma sätt;
Matt. 6: 14. Mark. 11: 2 5.
* Märk, huru apostelen förutsätter, att
de ännu äro skröpliga och syndiga i sitt
inbördes förhållande. Ty endast de
skröpliga behöfva fördragsamhet, endast de
syndiga behöfva förlåtelse.
** Jemför Ef. 4: 3 2 och anm. dertill.
Ber säger apostelen: Gud har i Kristus
förlåtit eder.
14. men öfver allt detta
(iklä-den eder) kärleken,* som är
full-komlighetens band.**
Joh. 15: 12. Kol. 2: 2. 1 Kor. 13:13.
Apostelen betraktar kärleken bildligt
såsom en öfverklädnad, som sammanhåller
de undre kläderna. Naturligtvis vill han
dermed icke förneka, att kärleken är roten
och hällan till alla de särskilda kristliga
dygderna. Men en bild kan icke uttrycka
mer än en sida af saken.
** d. v. s. det band, som sammanhåller
de särskilda kristliga dygderna så, att de
bilda ett fullkomligt helt. Utan denna
kärlek skulle de kristliga dygderna endast
blifva styckverk utan värde.
15. Och Kristi frid* regere i
edra hjertan,** till hvilken I ock
hafven blifvit kallade f i en enda
kropp, ff och värden
tacksamma. f*
Fil. 4: 7. Ef. 4: 4.
* den frid med Gud, som Kristus
gif-ver de sina genom anden. Se Joh. 14:
2 7, 16: 3 3. Denna frid är den grund, ur
hvilken kärleken och alla dygder växa
fram. Se Fil. 4: 7.
** må vara den herskande makten i edra
hjertan.
t Ändamålet med deras kallelse och
omvändelse var, att de genom Kristus skulle
stå i ett godt, fridfullt förhållande till Gud
(Rom. 5: i). Om ordet halta i Pauli
språkbruk se anm. till Rom. 8: 3o).
tf så att I nu ären én enda kropp
utan åtskilnad mellan olika nation, stånd
eller dylikt (v. 11). Kristi frid förenar
de troende såsom lemmar i en enda kropp.
Derför böra de ock låta denna frid regera
i sina hjertan, så att hela deras inbördes
umgängelse blir präglad deraf.
t* mot Gud för den nåd, som han
genom denna kallelse bevisat eder. Till
tacksamhet uppmanar apostelen ofta i
sammanhang med talet om den erfarna nåden.
Jemför kap. 1: 12, 2: 7. Tacksamheten
skulle ock mana de troende att vandra i
öfverensstämmelse med sin kallelse, d. v. s.
att vandra i kärlek såsom lemmar i en och
samma kropp. Märk för öfrigt, att
apostelen säger: värden tacksamma. De mro
väl tacksamma, men de behöfde varda det
ännu mer. Jemför Ef. 4: 3 2. De troende
skola sträfva efter alla kristliga dygder.
Hvad de redan deraf ega, är endast en
ringa begynnelse till, hvad de böra sträfva
efter att vinna.
16. Må Kristi ord* i rikt
mått bo i eder,** i all vishet
undervisande och tillrättavisande
hvarandraf genom psalmer,
lof-sånger, andliga visor, ff i nåden
sjungande i edra hjertan åt
Gud.f*
Ef. 5: 19 f. 1 Kor. 14: 15, 26.
* det ord, som I hafven fått af Kristus,
d. v. s. evangelium. Kristi ord säger
apostelen i motsats mot villolärarenas
svärmiska drömmerier.
** i eder krets, i eder församling.
Församlingen liknas vid ett hus, der Kristi
ord skall bo. Och det bor der i riht mätt,
när de troende i sitt inbördes umgänge
och i sitt förhållande till Gud flitigt
använda det till undervisning, uppmuntran
och lof.
t så att I lären och tillrättavisen
hvar-andra uti hvarje slag af kristlig vishet.
Den kristliga visheten innefattar en
mångfald af lärdomar för de troendes alla
förhållanden.
tf Den äldsta församlingen sjöng
mycket. Kyrkofadern Eusebius omtalar, att
hon egde en stor mängd kristliga sånger.
Dessa sjöngos dels af enskilda sångare dels
af körer, ofta vexelvis. Innehållet var
lärande, tillrättavisande, tröstande o. s. v.
Apostelen uppmuntrar här ett sådant
sjungande i de troendes umgänge. Om den
egentliga församlingsgudstjensten talar han
icke. Se för öfrigt Ef. 5: 19 och anm.
dertill.
t* På samma gång I talen till
hvar-andra i andliga visor, så sjungen i edra
hjertan utan ord eller munnens ljud åt Gud.
Och gören detta i nåden. De
undervisande sångerna röra sig inom den krist-
II
— 353 —
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
