Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till tessalonikerna - Inledning - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 4: 16—5: 3.
Pauli första bref till tessalonikerna.
Apostelen skref sitt första bref till tessalonikerna med anledning af
de underrättelser, som han genom Timoteus hade erhållit, när denne kom
igen från Tessalonika (kap. 3: 6). Dessa underrättelser voro öfver hufvud
glädjande. Dock behöfdes åtskillig förmaning och undervisning.
Brefvet består af tvä hufvudafdelningar: i den första (kap. 1 — 3)
framställer apostelen sitt personliga förhållande till tessalonikerna; i den
andra (kap. 4—5) förmanar, undervisar och uppmuntrar han dem. Det
är skrifvet kort efter Timoteus återkomst från Tessalonika (kap. 3: 6),
alltså i Korint (Ap. G. 18: 5) år 53 eller 54 e. Kr. Det är det
äldsta bref af Paulus, som vi hafva i behåll. Dess äkthet intygas af de
äldsta kyrkofäderna med en enhällighet, som utesluter hvarje tvifvel.
1 Kapitlet.
Belåning (v. 1), tacksägelse till Gud för
tessa-lonikernas tro, kärlek och hopp (v. 2—10).
Paulus och Silvanus* och
Timoteus till tessalonikernas
församling i Gud fader och herren
Jesus Kristus.** Nåd (vare) åt
eder och frid.f
Rom. 1: 7. 1 Kor. 1: 2 f. Ef. 1: 2.
♦ SilvanuB är samme person, som i
apostlagerningarna kallas Silas. Att
apostelen skrifver icke blott i sitt utan ock i
sina medhjelpares namn, är vanligt. Se
anm. till 1 Kor. 1: i.
** Församlingen var en församling i
Gud fader och Kristus, d. v. s. såsom
församling hade hon sin tillvaro, sin grund,
sin enhet och medelpunkt i Gud och
Kristus.
f Se anm. till Rom. 1: 7.
2. Yi^ tacka Gud alltid för
eder alla, påminnande (om eder)
i våra böner,**
Fil, 1: 3. Kol. 1: 3. 2 Tess. 1: 3.
* Jag, Silas och Timoteus (v. 1).
** Paulus påminde Gud, d. v. s. talade
med Gud om dem, hvarje gång han bad.
3. oupphörligt inför Gud och
vår fader* ihågkommande eder
tros verk** och eder kärleks
arbetet öcJ^ uthålligheten af edert
hopp på vår herre Jesus
Kristus, ff
^ d. v, s. i våra böner till Gud.
det verk, som eder tro åstadkommer.
Tessalonikernas tro hade varit mycket
verksam för evangelii utbredande.
t det arbete, som I uti inbördes
broderlig kärlek underkasten eder för att hjelpa
och tjena bvarandra.
"f hoppet på hans återkomst, då han
skall upprätta sitt rike, och I skolen vinna
evig frälsning.
4. vetande,* I af Gud älskade
bröder, eder utkorelse,**
2 Tess. 2: 13.
* emedan vi veta.
** huru I ären af Gud utvalda från
verlden till att vinna evig frälsning.
5. ty vårt evangelium* vardt
icke till eder** i ord allenast utan
ock i kraft och i helig ande och
mycken fullvisshet, f såsom I
ve-ten, hurudana vi vordoff bland
eder för edpr skull, f*
1 Kor. 2: 4, 4: 20.
* det evangelium, som vi predikade.
Jemför pom. 2: I6.
vardt jcke förkunnadt för eder.
t Icke’ blott det ord, som Paulus
predikat, utan ock den kraft, den ande, den
— 360 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
