Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till tessalonikerna - 2 Kapitlet - 3 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli första bref till tessalonikerna#: Kap. 2: 17—3: 3.
Det ord, som står i grundtexten,
sä-ges egentligen om barn, som genom döden
mist sina föräldrar, sedan ock om
föräldrar, som blifvit beröfvade sina barn.
Apostelen väljer detta ord för att uttrycka
den faderliga ömhet och saknad, som han
känner.
*** Ordagrant: till en timmes tid.
Grundtextens uttryck motsvarar ungefär, hvad vi
säga: »för en liten stund», då vi dermed
beteckna en kort tid. När Paulus blef
drifven bort från Tessalonika såsom en
fader från sina barn, var det hans afsigt
att snart komma igen.
t ty med hjertat var han alltid q var
hos dem.
tt Se 2 Kor. 2: 4, 7: is, 15, Fil. 1:
14 m. fl. st.
t* När han var hos dem, var han glad
att se deras ansigte. Men skilsmessan hade
i hög grad ökat hans ifver att få se dem.
18. Och derför haf va vi velat
komma till eder, (nämligen) jag
Paulus,* både en gång och två
gånger, och satan har hindrat
oss.**
* Här talar Paulus om sig sjelf till
skilnad från Timoteus och Silvanus. Det
var nämligen han, som gjort de begge
försöken att komma till Tessalonika.
Timoteus och Silvanus voro endast hans
följeslagar.
Ännu ofta gör satan de troendes
missionsplaner om intet. Man bör derför
icke säga, att hindren komma från Gud,
utom i de fall då planerna äro okloka, så
att de skulle Hifva till skada, om de
genomfördes.
19. Ty* hvem är vårt hopp
eller glädje eller berömmelses
krans, eller ären icke äfven I
det** inför vår herre Jesus vid
hans ankomst? t
2 Kor. 1: 14. Fil. 2: 16, 4: 1. 1 Tess.
3: 13.
* Paulus angifver här grunden till sin
längtan efter dem.
** äfven I likasom många andra
församlingar.
t De voro hans hopp: han hoppades,
att de skulle hålla ut och vinna frälsning
vid Kristi återkomst; de voro hans glädje:
han skulle vid Kristi återkomst glädjas att
se dem inför hans tron; de voro hans
lerömmelses krans: deras frälsning skulle
vid Kristi återkomst vara honom till stor
berömmelse och ära, såsom segerkransen
för segraren, emedan det var genom
honom, som de blifvit omvända. — Märk af
denna vers, att det icke ligger något
syndigt deri, att en predikant har en särskild
kärlek till och ett särskildt intresse för
sådana troende, som genom hans arbete
blifvit vunna för herren.
20. Ty I* ären vår ära och
glädje.**
* Jo, just I.
Äfven med denna vers syftar
apo-stelen på Kristi återkomst. Se Fil. 2: 16.
3 Kapitlet.
Apostelen omtalar, huru lian sändt
Timoteus till dem (v. 1—5), hvilken glädje Timoteus
återkomst beredt honom (v. 6—10), uttalar sin
längtan att komma till dem samt sin önskan,
att herren må stadfästa och helga dem (v. 11
-13).
I lör den skull, då vi icke vidare
kunde uthärda,* funno vi**
för godt att lemnas ensamma qvar
i Aten
Ap. G. 17: 15 f.
icke längre kunde motstå vår längtan
att få höra om eder.
jag Paulus (v. 5, kap. 2: 18).
Apostelen säger vi, så väl när han talar om
sig sjelf allena, som när han menar både
sig och andra.
2. och sände Timoteus, vår
broder och Guds tjenare i Kristi
evangelium,* för att stadfästa eder**
och uppmuntra (eder) för eder
tro, t
Rom. 16: 21.
* Paulus plägar regelmessigt tillägga
sina medhjelpare någon hederstitel, när
han talar om dem. Lärorikt.
** Se anm. till Rom. 1: ii, der samma
ord står.
t till godo, till hjelp för eder tro. Om
Timoteus resa från Aten till Tessalonika
se inledningen till detta bref.
3. att ingen må varda
vacklande* i dessa lidanden.** Ty
I veten sjelfva, att vif äro
bestämda till detta, tt
— 365
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
