- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
411

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli andra bref till Timoteus - 1 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli andra bref till Timoteus.

Kap. 1: 14—2: l.

5. hafvande fått* en
påminnelse** om den oskrymtade tro,
som är i dig, hvilken först bodde
i din mormoder Lois och din
moder Eunike,f men jag är
förvissad, att (hon bor) äfven i dig.

Ap. G. 16: 1.

* d. v. s. genom att få.

** Sammanhanget är: Paulus längtade
att få se Timoteus. Ett sådant återseende
skulle säkert komma att uppfylla honom
med glädje. Ty derigenom skulle han få
en ny påminnelse om hans oskrymtade tro.
I dessa ord ligger tillika uttryckt grunden
till den tacksamhet mot Grud, som
aposte-len kände, när han tänkte på Timoteus
(v. 3).

t Se inledningen till 1 Tim. Med
deras tro menas naturligtvis deras tro på
Kristus.

6. För hvilken saks skull* Jag
påminner dig att åter nppelda**
den Gruds nådegåfva,f som är i
dig genom mina händers pålägg-

ning.ft

* d. v. s. emedan jag är förvissad, att
denna tro bor i dig.

** Grundtextens uttryck framställer
nå-degåfvan under bilden af en eld, som håller
på att slockna och derför behöfver lifvas
upp. Detta upplifvande sker genom att
göra bruk af henne. Ty hvarje nådegåfva
tager af, om den ej användes, men växer
till genom en flitig öfning (se Matt. 25:

14 — 30).

t Med denna nådegåfva menas enligt
¥. 8 gåfvan att predika evangelium.

tt Se om denna sak 1 Tim. 4: 14.

7. Ty Gud har icke gifvit oss*
en ande af feghet** utan af kraftf
och kärlek och tuktan.ff

* oss som tro.

** Den ande, som Gud gifvit oss, är
icke en ande, som utmärkes af feghet.

t som är motsatsen till feghet.

ff Gud har gifvit oss en ande, som
lär oss att älska samt tuktar oss, så att
vi icke gifva efter for köttet utan
behållas i ett sundt andligt tillstånd. Denna
af anden verkade kärlek och tuktan är
det, söm gifver oss kraft att öfvervinna all
feghet. — Af v. 6—7 kan man förstå,
att Timoteus börjat fälla modet. Denna

rädsla hade verkat, att han icke med
tillbörlig ifver och kraft hade användt den
nådegåfva, som Gud gifvit honom. Nu
söker apostelen uppmuntra honom till att
uppelda nådegåfvan. För detta ändamål
erinrar han honom om, att den helige
ande, som han och alla troende fått af
Gud, är en ande af kraft, kärlek och
tuktan, som skall göra honom skicklig
dertill.

8. Blygs alltså icke vid
vittnesbördet om vår herre ej heller
vid mig, hans fånge,* utan lid
ondt äfven du för evangelium**
enligt Guds kraft, f

Eom. 1: 16. Ef. 3: l.
Se anm. till Ef. 3: 1. Af dessa ord
synes, att Timoteus modlöshet vållats af
de lidanden, som evangelii budbärare måste
utstå, och särskildt deraf, att apostelen
åter blifvit fången.

för att befordra evangelii framgång.

f den kraft, som Gud gifver. Mensklig
kraft räcker icke till.

9. hans som* frälst oss** och
kallat*** med en helig kallelsef
icke enligt våra gerningar utan
enligt sin egen föresats ff och
nåd, som blifvit oss gifven i
Kristus Jesus före eviga tider, f*

Rom. 9: ii. Ef. 1: 4. Tit. 3: 4 följ
Att Gud skall gifva kraft att hålla
ut i lidandet för evangelium (v. 8), det må
väl vara visst, då han o. s. v.

Se anm. till Ef. 2: 8. Med oss
menar apostelen här de troende i allmänhet
(se v. 7).

*** en kallelse till evigt lif och
herrlig-het (1 Tim. 6: 12). Denna kallelse har
skett genom vår omvändelse.

i t Guds kallelse kallas helig derför, att
de troende genom den samma blifvit
uttagna ur verlden och gjorda till Guds
egendomsfolk. Se 1 Petr. 2: 9.

tt Se Rom. 8: 2 8 och anm. dertill. Se
ock anm., t* till Ef. 1: 14.

t* före all tid, d. v. s. af evighet.
När Gud bestämde den enfödde sonen till
en frälsare, genom hvilken han ville
meddela sin nåd åt alla, som blefve troende,
så kunde nåden sägas i och med det
samma vara gifven åt de troende i Kristus.
Ty i denna eviga förutbestämmelse låg i
sjelfva verket gifvandet. Se för öfrigt Ef.
1: 3 f., 1 Kor. 2: 7.

— 411 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free