- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
468

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brefvet till hebreerna - 7 Kapitlet - 8 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 12: 27 — 13: 3.

Brefvet till hebreerna.

verksam för syndares frälsning. Han
säger endast, att han nu icke är ibland dem
på samma sätt som under sitt kötts dagar.

27. för 11 vilken det icke är
nödvändigt, såsom för
öfverstepre-sterna, att dagligen* först
frambära offer för sina egna synder,
sedan för folkets, ty detta** gjorde
han en gång för alla,f hafvande
offrat sig sjelf.ft

Ebr. 5: 3, 9: 7, 12.

* Författaren vill härmed icke säga, att
den aronitiske öfverstepresten dagligen
offrade, utan meningen är: Så ofta den
aronitiske öfverstepresten träder frarn för
Gud — och det sker hvarje år i
försonings-offret (kap. 10) — så måste han först offra
för sina egna synder och sedan för folkets.
Enligt denna regel skulle Jesus, om han
vore en prest af samma slag, behöfva att
dagligen offra för sina synder och for
folkets, emedan han dagligen träder fram för
folket inför Gud. Men det behöfver han
icke.

** offrandet för folkets synder. Att
offra för egna synder behöfde han icke,
då i honom ingen synd fans. Med folket
menas judafolket (se anm. till kap. 2: 11).
Dermed förnekas naturligtvis icke, att hans
offer gällde äfven hedningarna.

f Samma uttryck i Eom. 6: lo.

tt d. v. s. då han gaf sig sjelf till ett
offer åt Gud för vår frälsning från synden.
Kristus offrade sig ät Gud, ty han gaf
sig i döden för att utföra ett verk, som
var Guds, och som Gud hade pålagt
honom. Han offrade sig för folkets synder,
ty ändamålet med hans verk var att taga
bort folkets synder, som hindrade dess
salighet.

28. Ty* lagen sätter till
öf-versteprester menniskor, som
haf-va svaghet,** men edgångens
ord,*** som skett senare än
lagen, f (sätter) sonen tf till evig tid
fullkomnad, f *

Ebr. 5: l följ.

* Sammanhanget är: En sådan
öfverste-prest, som vi behöfde (v. 26 f.), var icke
den aronitiske öfverstepresten, som blifvit
tillsatt enligt lagen, ty o. s. v.

** d. v. s. synd.

Se v. 21.

t och således upphäfver det af lagen
stadgade prestadömet.

tt Märk, huru sonen här framställes i
motsats mot menniskor. Han är såsom
Guds son ett högre väsen än menniska,
om han ock blifvit menniska. Deraf är
klart, att när han kallas Guds son, så
sker det icke i samma betydelse, som när
menniskor kallas Guds söner eller barn.

t* icke behäftad med svaghet såsom ds
aronitiska öfverstepresterna utan genom
lidandet fullkomnad (se kap. 5: 8), och det
för evigt, så att han icke behöfver vidare
fullkomnas.

8 Kapitlet.

Det nya förbundets öfversteprest (v. 1—6).
Det nya förbundet upphäfver det gamla (v.7—13),

F. 8~ i2 aftonsångstext första sönd. i Advent //.

Men hufvudsaken vid det, som
vi säga,* är: en sådan
öfversteprest hafva vi, som satt sig
på högra sidan af majestätets
tron** i himlarna,

Ps. 110: 1. Ef. ir 20. Kol. 3: i.
Ebr. 1: 3, 12: 2.

* Ordagrant: det som säges.

** d. v. s. som är upphöjd till samma
herrlighet och majestät, som Gud sjelf har.
Jemför kap. 1: 9.

2. såsom en tjenare* i
helgedomen och** det sanna
tabernaklet, som herren, icke en
menniska, har byggt, t

Ebr. 9: 24.

* d. v. s. offerprest. Grundtextens ord
betecknar innehafvaren af en offentlig tjenst
eller embete i allmänhet, vare sig
borgerligt eller presterligt. Se Rom. 13: 6, der
samma ord står. Det är sammanhanget,
som på hvarje ställe afgör, hvad för en
tjenst som menas.

** Ordet och inleder har, såsom ofta
annars, en förklaring. Det motsvarar i
sådana fall det svenska ordet nämligen. Se
anm. till Joh. 4: i. Författaren vill säga:
Kristus är prest i helgedomen, nämligen
icke i det gamla, af menniskor byggda
tabernaklet utan i det sanna, som Gud byggt,
d. v. s. det himmelska.

t Ordagrant: fast sammanfogat.

— 468 –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free