- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
550

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes första bref - 2 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 4: 18—5: 2.

Johannes första bref.

tt som I hafven hört genom den
evangeliska predikan, genom hvilken I först
kommen till tron. Budet om ett heligt
lif är oskiljaktigt från denna predikan.

8. Åter* ett nytt bud**
skrif-ver jag till eder, hvad som är
sant i honom och i eder, ***
emedanf mörkret förgår, och det
sanna ljuset skiner redan, ff

Joh. 13: 34. Rom. 13: 12. Joh. 8:12.

* Till det gamla budet, som han i det
föregående skrifvit (v. 7), vill han här
åter lägga ett nytt bud.

** Att Johannes med det nya budet
menar budet om den kristliga
brödrakär-leken, synes tydligt af sammanhanget med
det följande. Detta var dock icke nytt i
den meningen, att de icke hade hört det
förr. Icke heller innehöll det något
annat eller nytt i jemförelse med det gamla
budet, som de hade haft från begynnelsen
af sitt nådelif. Ty till vandringen i ljuset
hör framför allt att älska bröderna. Att
han ändå kallar det ett nytt bud, är mycket
svårt att förstå. Sannolikt sker det
der-för, att han framställer kärleksbudet på ett
sätt och i ett ljus, som för dem var något
nytt. Väl visste de, att man skulle älska
bröderna, men att detta bud hade en för
hela det andliga lifvet så afgörande
betydelse, som apostelen i detta bref
tillägger det samma, det hade de icke förstått.
I nämda afseende var det alltså ett nytt
bud. — I Joh. 13: 3 i kallar också Kristus
budet om brödrakärleken för ett nytt bud.
Det gör han i motsats mot de
gammaltestamentliga buden. Här deremot är ett
helt annat sammanhang.

*** Det nya budet innehåller något,
som är sant i Kristus och i de troende,
d. v. s. beviset på dess sanning finnes både
i honom och i dem. Det finnes i honom,
ty hela hans person och verk afspeglar
kärlek. Det finnes i dem, ty då de
genom tron blifvit delaktiga af hans sinne, så
måste de i sitt eget hjerta omedelbart
känna, att kärleksbudet är ett sant och riktigt
bud, och det just så som apostelen
framställer det.

t Att Johannes med sådan kraft
inskärper kärleksbudet hos dem, det sker
derför att mörkret håller på att försvinna
o. s. v.

tt Apostelen tänker på Kristi återkomst
såsom nära förestående. Han betraktar
den närvarande tidsåldern såsom en natt,
hvars mörker redan håller på att skingras,

den tillkommande tidsåldern deremot
såsom en dag, hvars sol redan börjat lysa
(jemför v. 18). Det är strålarna från denna
sol, som genom evangelium redan skina
in i den närvarande tidsåldern, bebådande,
att den nya dagen redan håller på att bryta
in. Och ju närmare stunden rycker an,
desto vigtigare blir det att hos andra
inskärpa och att sjelf lyda kärleksbudet.
Alldeles samma tankegång se vi i Rom.
13: 12. Jemför äfven 2 Petr. 1: 19.

9. Den som säger sig vara i
ljuset* och hatar** sin broder,f
han är i mörkret intill nu.ff

1 Kor. 13: 2. 1 Joh. 3: 14 f. 4: 2 0.

* Se kap. 1: 7 och anm. dertill.

Den som icke älskar, han hatar. Ett
mellantillstånd mellan att älska och att
hata gifves icke.

t sin broder i tron. Johannes talar
nämligen här icke om kärleken i
allmänhet utan endast om kärleken till de
troende.

tt Ehuru ljuset redan lyser, så är han
dock ända intill denna stund i mörkret,
då han hatar sin broder.

10. Den, som älskar sin broder,
förblifver* i ljuset, och anstöt**
är icke i honom.

* han icke blott är, utan han förhlifver
fortfarande, nämligen så länge som han
älskar.

** Med anstöt menas allt, som är
eg-nadt att bringa någon på fall. Hos den,
som älskar sin broder, finnes ingenting
sådant, ty han förblifver i ljuset; och den
som vandrar i ljuset, han ser vägen
framför sig, så att han icke behöfver frukta att
stöta emot och falla.

11. Men den, som hatar sin
broder, är i mörkret och vandrar
i mörkret och vet icke, hvart han
går bort,* emedan mörkret har
förblindat hans ögon.**

* Se anm. till Joh. 12: 3 5. Såsom det
är på det lekamliga området, så är det
äfven på det andliga. Den som vandrar i
lekamligt mörker, han famlar hit och dit
och vet icke, hvart hans väg bär. Den
som vandrar i andligt mörker, han famlar
också hit och dit och kan icke blifva på
den rätta vägen. I honom finnes anstöt,
d. v. s. han stöter emot och faller och
förgås.

— 550 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 11 11:50:17 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/wald1894/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free