- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
571

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes första bref - 5 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Johannes första bref.

Kap. 5: 12 — 17.

** Emedan lifvet är i sonen, så är det
klart, att endast den, som har sonen, har
lifvet, och att den, som icke har sonen,
icke heller har lifvet.

13. Detta* har jag* skrifvit
till eder, som tron på Guds sons
namn,** på det att I mån veta,t
att I hafven evigt lif.

Joh. 20: 31.

* Ordet detta syftar tillbaka, på hvad
apostelen sagt i v. 6—12.

** Jemför kap. 3: 23. Att tro på Guds
sons namn är att sätta lit till Jesus, såsom
den der är, hvad namnet Guds son
utsäger.

t Hvar och en, som tror på Kristus,
har det eviga lifvet, äfven om han sjelf
icke är klart medveten derom. Men
apo-stelen är angelägen, att de troende också
skola veta, att de hafva det. Der för
skrif-ver han detta.

14. Och detta är den
frimodighet, som vi hafva till honom, *
att om vi bedja något efter hans
vilja,** så hör han oss.f

Joh. 15: 7. 1 Joh. 3: 22.

* d. v. s. i förhållande till Gud.
Jemför kap. 3: 21.

** All verklig bön är naturligtvis i
öf-verensstämmelse med Guds vilja. En bön
i strid mot Guds vilja kan egentligen icke
kallas bön.

t och uppfyller våra böner. — Den
som har det eviga lifvet och vet, att han
har det genom tron på Guds son, han är
också frimodig i sitt umgänge med Gud.
Denna frimodighet yttrar sig närmast i
visshet om bönhörelse.

15. Och om vi veta, att han
hör oss, hvad helst vi bedja,* så
veta vi, att vi hafva det
ombedda,** som vi hafva bedit af
honom, f

* Apostelen förutsätter, att bönen är en
verklig bön i öfverensstämmelse med Guds
vilja (v. 14).

** Grundtextens ord står i flertal.

t Bönhörelsen är så viss, att vi kunna
sägas redan hafva det, som vi bedit
honom om. Om vi ock hafva det endast i
hoppet, så är dock detta hopp ett hopp,
som icke låter oss komma på skam.

16. Om någon* sett sin
broder** syndande en synd icke till
döds, så skall han bedja,*** och
han t skall gifva honom lif,tt
åt dem som synda icke till
döds. ttf Det finnes synd till
döds;f* icke om denna f** säger
jag, att man må bedja. *t

4 Mos. 15: 3 0. Matt. 12; si f.; Ebr.

6: 4 f. 10: 26 f.

* någon troende.

** sin broder i tron.

Hvad apostelen nyss sagt om bön
och bönhörelse i allmänhet, det tillämpar
han här på förbönen för en broder, som
syndat. Äfven en sådan bön har att vänta
bönhörelse, dock endast under den
förutsättning, att brodern icke syndat till döds.
Hvad som föranledt apostelen att göra
just denna tillämpning, derom finnes ingen
antydan i texten. Men sannolikt har det
berott derpå, att de troende varit ovissa,
huru de skulle förhålla sig med afseende
på en broder, som fallit i synd: om de
skulle bedja för honom eller icke.

t nämligen Gud.

tt det eviga lifvet.

fff Detta upprepar apostelen med
eftertryck. Endast under denna förutsättning,
vill han säga, kan förbönen hafva en sådan
verkan.

t* En synd till döds ’är en synd, ur
hvilken ingen upprättelse är möjlig. Den,
som begått en sådan synd, förblifver i den
eviga döden.

f** om en sådan synd.

*tApostelen förbjuder icke de troende
att bedja för en broder, som syndat till
döds, ulan han säger allenast, att hans
uppmaning till förbön icke gäller för ett
dylikt fall. En sådan förbön vore
förgäf-ves, och derför kan han icke uppmana
någon dertill.

17. Hvarje orättfärdighet är
synd, och det finnes synd icke
till döds.*

1 Joh. 3: 4.

* All synd förtjenar döden (se Rom.
6: 23). Men icke hvarje synd, som
förekommer hos den troende, har den eviga
döden till följd. Det gifves synd, ur
hvil-ken han kan blifva upprättad, om han
fallit. Och då kommer han icke i döden.
Om denna sak se närmare tilläggsanm.
vid slutet af detta kapitel.

— 571 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 16:26:35 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/wald1894/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free