Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakobs bref - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 2: 14 — 22.
Jakobs bref.
hafva tro men icke liar
gerningår? Icke kan väl tron frälsa
honom?*
Matt. 7: 2 6 f.
* En tro, som icke är verksam i goda
gerningar, är ej en tro, genom livilken
man vinner den eviga frälsningen i Guds
rike. Se Matt. 7: 21, 2 6 f. En sådan
tro är till ingen nytta, vare sig för den
troende eller för någon annan.
15. Om en broder eller syster
äro nakna och lida brist på födan
för dagen,
16. men någon af eder säger
till dem: Gån i frid, värmen eder
och äten eder mätta, men I icke
gifven dem, hvad som är
nödvändigt för deras kropp, hvad
nytta är det?*
1 Joh. 3: 17 f.
* Ett sådant deltagande gör ingen nytta.
Ingen kan lefva på munväder, huru
välment det än må vara.
17. På samma sätt är ock tron,
om hon icke har gerningar, död*
i och för sig sjelf.**
* utan lif, utan kraft, utan nytta.
** d. v. s. då hon är allena och icke
är förenad med gerningar. Se v. 26 och
anm. dertill.
18. Men någon skall säga:*
Du har tro** och jag har
gerningar; visa mig din tro utan
gerningarna,f och jag skall visa
dig min tro af gerningarna.
* Jakob tänker sig här en kristen, som
har en i goda gerningar verksam tro. Han
hör en annan, som berömmer sig af tron,
men som inga gerningar har. Då gör han
invändning deremot och säger, hvad som
här följer t. o. m. vers 23. Sedan
fortsätter Jakob sjelf i v. 24 med orden: I sen,
nämligen af det nu i v. 19—23 anförda
talet, att o. s. v.
** och berömmer dig af tron utan alla
gerningar.
f Då det är i gerningarna, som tron
visar sig, så är det naturligtvis omöjligt
att visa sin tro utan gerningar.
19. Du tror, att Gud är en
enda;* du gör väl; äfven de onda
andarna tro och rysa.**
Mark. 1: 2 4.
Att Jakob anför just detta, beror
der-på, att tron på Guds enhet var väsendet i
judendomens tro till skilnad från
hedendomen, som trodde på många gudar. Äfven
för den omvände juden var detta den
högsta och förnämsta trosartikeln, sedan den
blifvit genom Kristus framstäld i ett
herr-ligare ljus än någonsin förr. Ty Kristi
verk var att förherrliga Gud (Joh. 13: 31
f., 17: 4) och föra menniskor till Gud (1
Petr. 1: 21).
** Grundtextens uttryck betyder
egentligen, att håret reser sig på någon. — Af
detta ställe framgår, att Jakob med tron
menar endast en öfvertygelsens visshet om
någonting, en visshet, som ock de onda
andarna kunna hafva. Och då är det
naturligt, att han säger, att tron i och för
sig icke kan frälsa.
20. Men vill du veta, o du
tomma menniska,* att tron utan
gerningarna är kraftlös?**
* Den, som har tro utan gerningar, är
tom på allt sant andligt lif. Hans tal är
såsom ljudet af en tom tunna.
** d. v. s. uträttar ingenting till
frälsning.
21. Abraham, vår fader* —
vardt icke han rättfärdigad af
gerningar, när han hade fört
Isak, sin son, upp på altaret?**
1 Mos. 22: 1 följ. Ebr. 11: 17.
* Jakob och de troende, som han skref
till, voro ättlingar af Abraham; derför
kallar han honom »vår fader».
** för att offra honom. — Jakob lärer
här, att Abraham vardt af Gud förklarad
rättfärdig på grund af den gerningen, att
han förde Isak upp på altaret. Detta kan
nu lika litet bortförklaras, som det låter
sig förenas med Mose berättelse i 1 Mos. 15:
6 eller med apostelen Pauli lära om saken
(se anm. till v. 23).
22. Du ser, att tron
medverkade med hans gerningar,* och att
tron fullkomnades af
gerningarna,**
* till hans rättfärdigande.
— 596 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
