Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Judas bref - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Judas bref.
Inledning.
J udas,
som enligt uppgiften i v. 1 skrifvit detta bref, kallar sig
Jesu Kristi träl ocli Jakobs broder. Om uttrycket 5>Kristi träb) se anm.
till Rom. 1: 1. Det betecknar här hans embete såsom Kristi evangelii
predikare. Orden »Jakobs broder» antyda, att Jakob var en för brefvets,
läsare bekant person. Hvem han var, kan man icke bestämdt veta.
All-männeligen antaga bibeltolkare, att det var Jakob, Jesu broder (se
inledningen till Jakobs bref). Deremot kan med skäl invändas, att Judas
väl i sådant fall hellre skulle hafva kallat sig »herrens broder» än Jakobs
broder. Under förutsättning, att Jakob lefde, när brefvet skrefs, är det
visserligen tänkbart, att Judas kallat sig Jakobs broder, ehuru han kunnat
kalla sig herrens. Emellertid tyckes brefvets innehåll visa, att det icke
gerna kan vara skrifvet så tidigt som under denne Jakobs, herrens broders,
lifstid. Mest sannolikt är det väl, att Judas var broder till den Jakob,,
som skrifvit Jakobs bref.
Att brefvets författare icke är apostelen Judas med tillnamnet
Leb-beus, är tydligt deraf, att han i sådant fall säkert skulle hafva kallat
sig apostel. Detta hade ju haft mycket större betydelse, än att han var
Jakobs broder. Men långt ifrån att göra det, talar han tvärtom i v. 17
om herrens apostlar på ett sådant sätt, att det synes, att han sjelf icke
var en af dem.
Till hvilka brefvet är skrifvet, derom finnas i det samma inga
antydningar. Man har gissat på församlingar i Syrien eller i Mindre Asien.
Brefvets ändamål är att varna de troende för förförare, som pä deti
skamlösaste lefde efter köttet under åberopande af Guds nåd och den
kristliga friheten (v. 4).
En egendomlighet för Judas bref är, att han såsom heliga urkunder
citerar dels den s. k. Henoks bok dels en annan skrift, som icke tillhör
gamla testamentet. Den förra, som direkt citeras i v. 14 f., och ur
hvil-ken äfven v. 6 är hemtad, är en ganska omfångsrik skrift. Hon innehåller
en mängd syner och profetior, hvilka för det mesta handla om
förhållanden inom änglaverlden. Sannolikt är hon, åtminstone till sitt hufvudsakliga
innehåll, författad ett eller ett hälft århundrade före Kristi födelse.
Men Judas anför henne tydligen, såsom vore hon skrifven af den i 1
— 606 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
