- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
617

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes uppenbarelse - 1 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Johannes uppenbarelse.

Kap. 17 (tilläggsanm.).

6. och gjort oss till ett
konungarike,* till prester** åt sin
Gud och fader, f honom (vare)
herrligheten och kraften till
evigheternas evigheter, ff Amen.

2 Mos. 19: 6. Es. 61: 6. Dan. 7: 22,

2 7. 1 Petr. 2: 5, 9. Upp. 5: 10.

* Samma uttryck i kap. 5: 10. Med
riket menas här såsom öfverallt det
tillkommande gudsriket. Se derom anm. till Matt.
6: 10. Detta rike skall omfatta alla dem,
som genom Jesu blod blifvit lösta ur sina
synder. Derför säges här, att Jesus gjort
dem till ett konungarike. Somliga
bibeltolkare tro, att Johannes menar, att Jesus
gjort dem till lionungar. Men en sådan
betydelse har grundtextens ord ingenstädes.

** Det israelitiska folket fick jcke gå
in i templet, der Gud uppenbarade sig.
Endast presterna fingo göra det. Folket
måste stå utanför på förgården. De offer,
som folket hade att gifva, måste ock lemnas
åt presten. Endast han fick frambära dem
till Gud. Presten blef sålunda en
medlare mellan folket och Gud. Men Kristus
har gjort de sina till prester åt Gud, så
att de nu utan alla sådana medlare få
träda fram för Gud, umgås med honom,
frambära sina offer i bön och tacksägelse
till honom o. s. v. De troende äro ett
konungarike af prester, vill Johannes säga,
enligt 2 Mos. 19: 6. Jemför 1 Petr. 2:

f Grundtextens ord kunna ock
öfver-sättas: åt Gud och sin fader. Se anm. till
Rom. 15: 6. Jemför Ef. 1: 17.

Ordagrant: tidsåldrarnas tidsåldrar.
Samma uttryck i Gal. 1: 5, Fil. 4: 20.
1 Tim. 1: 11 ni. fl. st. Se anm. till Gal
1: 5.

7. Se, han kommer’^ med
skyarna,** och hvarje öga skall se
honom,*** och de, som hafva
stuckit t ned honom, ff och alla
jordens stammar skola jämra sig
öfver honom.t* Ja, amen.

Dan. 7: 13. Sak. 12: 10 följ. Matt.
24: bo, 26: 64. Joh. 19: 37.

* I denna vers angifver Johannes det
ämne, hvarom hela uppenbarelseboken
handlar.

** Han kommer på skyar (Matt. 24:

3 0, 26: 6 4) och omgifven af skyar (Ps.
97: 2). Jemför anm. till Ap. G. 1: 11,
Matt. 17: 5.

Han kommer på ett för alla
syn-ligt sätt.

t Samma ord i Joh. 19: 3 7. Se anm.
dertill.

tt de skola se honom och förtvifla.
Att detta är meningen, synes af hela
uppenbarelsebokens innehåll. I Sak. 12: 10,
som Johannes ord syfta på, är deremot
fråga om ett seende till omvändelse.

t* d. v. s. när de få se honom.

8. Jag är alfa och omega,*
säger herren Gud, han som är
och som var och som kommer,
allherskaren.

Upp. 1: 4, 21: 6. Es. 41: 6. Am.
4: 13.

^ Den första bokstafven i det grekiska
alfabetet heter alfa, den sista heter omega.
När Gud kallar sig alfa och omega,
framställer han sig såsom begynnelsen och
änden. Se kap. 21: 6.

9. Jag Johannes, eder
broder och med delaktig i lidandet
och riket och uthålligheten i
Jesus,* kom** på den ön, som
kallas Patmos, t för Guds ords
skull och för Jesu vittnesbörds
skull, tt

* Det lidande, som de troende hafva
att utstå, det rike, som de hafva att ärfva,
den uthållighet, hvarmed de uthärda
lidandet, tills de vinna riket — allt har sin
grund i Jesus och i deras tro på honom.

** Ordagrant: vardt. Johannes talar
om saken såsom om något förflutet. Han
var alltså ej på Patmos, när han skref
denna bok. Se inledningen.

t Patmos var en liten ofruktbar klippö
utanför Mindre Asiens vestra kust i
närheten af Efesus. Den heter nu Palmosa
eller Patmo och har en liten stad med vid
pass 4—5 tusen kristna innevånare. Der
visas vid hamnen en grotta, i hvilken
enligt sägnen Johannes skall hafva haft sina
uppenbarelser. Öfver den samma är bygd
en kyrka.

•ft Dessa ord fattas vanligen så, att
Johannes hade blifvit fördrifven till Patmos
för Guds ords skull, som ban genom Jesu
vittnesbörd mottagit. Jemför kap. 6: 9.
Dock kan meningen också vara, att han
kommit dit, naturligtvis ledd af Guds ande,
för att mottaga det Guds ord och det
Jesu vittnesbörd, som denna bok
innehåller (v. 1, 2).

— 617 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free