Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes uppenbarelse - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 10: 7 — 11: 2.
Johannes uppenbarelse.
4. Men Jag har emot dig, att
du liar öfvergifvit din första
kärlek.* .
den kärlek, som du i början af ditt
lif i tron hade. Med denna kärlek menas
dels kärleken till Kristus dels den inbördes
broderliga kärleken.
5. Kom alltså ihåg, livarifråii
du är fallen,* och ändra ditt sinne
och gör de första gerningarna,’’^*
livar 0111 icke kommer Jag till
digf och skall flytta din ljusstake
fråii sitt ruin,jf om du icke
ändrat ditt sinne, t^’
Trots allt det goda, som fans i
församlingen, var hon ändå fallen. Ty der
kärleken icke är, der är icke heller lifvet.
Se 1 Kor. 13: i följ.
d. v. s. gerningar hesJcaffade som
dina första gerningar voro. Dessa voro
nämligen frukter af kärlek. Jämför Gal.
5: 22 f.
t Härmed syftar herren på sin snara
återkomst (kap. i: i, 3), vid hvilken en dom
skall träffa alla sådana församhngar, som
icke varit honom trogna.
tt d. v. s. förkasta församlingen i
Efe-sus. Ljusstaken är nämligen en bild af
församhngen (kap. 1: 20).
t* innan jag kommer.
6. Men detta har du, att du
hatar nikolaiternas gerningar,**
som äfven Jag hatar.
* till din berömmelse.
Hvad nikolaiterna voro för ett parti,
känner man icke med visshet. Den gamla
kyrkliga sägnen förmäler, att de hade sitt
namn efter den i Ap. G. 6: 6 omtalade
diakonen Nikolaus. Han skulle alltså hafva
blifvit en villolärare. Detta är dock föga
sannolikt. Att döma af detta ställe synes
nikolaiternas villfarelse hafva bestått deri,
att de lärt och öfvat en köttslig frihet.
Se V. 15. Derför säger herren, att han
hatar deras gerningar. Möjligen hafva de
åberopat sig på Pauli lära om
rättfärdig-görelsen af tron utan lags gerningar. Att
sådant missbruk af evangelium tidigt sökte
göra sig gällande, kan man särskildt se
af Rom. 6 samt Gal. 5: 13 följ. m. fl. st.
7. Den som har öra, lian höre,
hvad anden säger* till
församlingarna. Den som segrar,** ho-
nom skall Jag gifva att äta af
lifvets träd, som är i Guds
paradis, f
1 Mos. 2: 9. Upp. 22: 2.
Kristus har Guds ande utan mått.
Hans ord är derför, hvad Guds egen ande
säger. Se Joh. 3: y4 och amn. dertill.
i striden mot synden och djefvulen
och verlden.
t d. v. s, honom skall jag gifva evigt
lif i Guds rike. Bilden är hemtad från
berättelsen om paradiset i 1 Mos. 2. Der
stod lifvets träd, hvars frukt var af den
beskaifenhet, att den, som åt deraf, aldrig
kunde dö. I Guds paradis, det himmelska,
Jerusalem, står ock ett lifs träd. Se kap.
22: 2, 14, 10.
8. Od. skrif till ängelen för
församlingen i SmYrna:* Detta
säger den förste och den siste,
som var dt död och var dt
lef-vande:
Upp. 1: 17 f. Es. 44: 6.
^ Smyrna var en stad, som låg ungefär
60 kilometer norr om Efesus vid en vik
af Egeiska hafvet. Det var på Johannes
tid och är ännu en mycket betydande
handelsplats. Dess nuvarande namn är Ismir.
Der var apostelen Johannes lärjunge
Po-lykarpus törsamlingsföreståndare i början
af andra århundradet.
9. Jag vet ditt lidande och
din fattigdom* — men rik** är
du — och den smädelse, (som
du lider) från dem, som säga sig
sjelfva vara Judar och icke äro
det t utan satans synagoga.
2 Kor. 6: 10, 8: 9. Joh. 8: 39, 44.
Rom. 2: 2 8 f.
* Möjligen berodde församlingens
fattigdom derpå, att man under förföljelsen
hade beröfvat de troende deras jordiska
egodelar.
rik inför Gud. Se 2 Kor. 6: 10,
Luk. 12: 21.
f Judarnas bitterhet mot de kristna
i den apostoliska tiden är bekant.
Under sådana förhållanden voro de inga rätta
judat utan snarare satans synagoga. Se
kap. 3: 9, Joh. 8: 4i följ., Rom. 2: 2 8 f.
och anm. dertill.
— 620 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
