Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes uppenbarelse - 7 Kapitlet - 8 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johannes uppenbarelse.
Kap. 17 (tilläggsanm.).
•4), utan det utgör ett tecken och en
försäkran, att de skola blifva bevarade till
2vig frälsning. De äro de utvalda, som
icke skola kunna förderfvas, Jemför Matt.
’24: 22, 24.
Johannes hör antalet af dem, som
beseglas af Israels stammar. Han ser dem
icke, ej heller ser han, huru de tecknas.
Men sedan får han se en oräknelig skara
af alla folk inför tronen. Häraf äro
följande slutsatser att draga: 1:o) Alla Guds
trälar beseglas (v. 3), alltså både de som
äro af Israel, och de som äro af
hednafolken; 2:o) Johannes hör antalet endast
af dem, som varda beseglade af Israel:
de äro 144 tusen; huru många af
hednafolken som varda beseglade, det får han
icke höra. Men sedan 3:o) får han se
hela skaran af de beseglade inför tronen,
alltså både de 144 tusen af Israel och de
beseglade af hednafolken. Och den skaran
är oräknelig. Hon innefattar dock icke
hela antalet af de frälsta från verldens
begynnelse utan endast de troende, som
rlefva på jorden, när det sjunde inseglet
brytes, och som segrande hålla ut i de
lidanden och frestelser, som derpå följa.
Detta kan man se af v. 14. De som förut
aflidit i tron, och som, när herren
kommer, befinna sig i dödsriket, de nämnas
icke här. Och det är alldeles naturligt.
Ty hela afsigten med kap. 7 är att, innan
det sjunde inseglet brytes, visa, huru det
skall gå med de troende, som då lefva:
buru de skola beseglas, innan de stora
plågorna begynna (v. 1—8), och huru de
^efter deras slut skola stå såsom segrare
inför lammets tron. Att Johannes icke
menar, att de beseglade äro före
plägor-mas begynnelse upptagna inför tronen, det
^ynes af kap. 9: 4, der de framställas
såsom varande på jorden, ännu när den femte
lingelen basunar. Men att Johannes ändå
före skildringen af plågorna profetislct ser
dem såsom segrare inför tronen, det
stämmer alldeles öfverens med kap. 6: 2, der
han vid det första inseglets brytande ser
herren såsom segrare, innan de strider
begynt, ur hvilka han skall framgå med
evig seger. Ett sådant sätt att framställa
tillkommande händelser såsom närvarande,
är mycket vanligt i det profetiska språket
både i gamla och i nya testamentet.
Hvad angår talet 144 tusen, så är det
’visserligen ett rundt tal, der det icke
kommer an på några stycken mer eller mindre.
Men det är derför alls icke något
allegoriskt tal eller något obestämdt tal, som
•endast betecknar en stor myckenhet.
Der-itill äro Johannes uppgifter allt för nog-
granna. Han räknar dem icke sjelf utan
han får höra antalet, och det icke blott
slutsumman (144,000) utan äfven antalet
från hvarje stam (12,000). Här är alltså
tydligen fråga om bestämda tal. Dessa
beteckna dock, såsom vi redan sagt, icke
alla frälsta af Israel utan endast dem, som
lefva på jorden, när det sjunde inseglet
brytes, och som hafva att genomkämpa de
strider och frestelser, som derpå följa. Att
de äro lika många af hvarje stam, det är
ganska märkvärdigt. De tio stammar, som
bildade Israels rike, fördes af Salmanassar
bort till Assyrien, och der försvunno de
ur historien. De två stammar, Juda och
Benjamin, som utgjorde Juda rike, fördes
visserligen af Nebukadnesar till Babylon
men kommo efter sjuttio år tillbaka till
sitt land. De bildade kärnan af
judafolket. Emellertid synes här, att medlemmar
af de öfriga stammarna i mycket stort
antal funnos qvar blandade med dem, dock
med undantag af Dans stam, som
sannolikt var helt och hållet eller i det närmaste
utdöd. En gammal judisk arfsägen
förmäler, att endast en familj af den samma
fans qvar. Dess namn var Husim. Det
torde vara af detta skäl, som Johannes
icke nämner Dan i uppräkningen af
stammarnas beseglade.
8 Kapitlet.
Det ajunde inseglet brytes (v. 1—5). Den
förste ängelen basunar (v. 6—7), den andra
ängelen basunar (v. 8—9), den tredje ängelen
basunar (v. 10—11), den fjerde ängelen basunar (v.
12—13).
jCb. när det* liade öppnat det
sjunde inseglet, vardt en
tystnad** i himmelen vid pass en half
timme.
Upp. 5: 1.
* nämligen lammet (kap. 6: i).
** i st. f. den nyss omtalade, ljudeliga
lofsången (kap. 7: lo, 12). När lammet
tog boken med de sju inseglen, då dånade
strängaspel och lofsång (kap. 5: 8 följ.);
när det öppnade de sex första inseglen,
då hörde Johannes röster af de fyra
lef-vande väsendena, af martyrernas andar
O. s. v.; men när det sjunde inseglet bröts,
då blef allt tyst. Alla väntade med bäfvan
på, hvad som nu skulle komma. Det är
det sjunde inseglets brytande, som medför
den slutliga domen. Denna framträder i
sju afdelningar, af hvilka hvar och en
börjar der med, att en ängel basunar.
— 637 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
