Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 10 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
10:3-11.
Evangelium enligt Matteus.
tt Lebbeus är densamme som Judas,
Jakobs son (Luk. 6: 16, Apg. 1: 13,
jfr Joh. 14:22). Enligt Markus (3:18)
hette han även Taddeus. En mycket
gammal arvsägen förmäler, att han
ursprungligen skall hava hetat Lebbeus
men efter sitt dop av Johannes döparen
antagit namnet Taddeus. Lebbeus
betyder behj artad (ungefär motsvarande det
svenska namnet Hjertman).
4. Simon Kananeus* och
Judas Iskariot,** vilken ock
överlämnade honom.t
* Denna benämning uttrycker
möjligen någon för oss obekant ort, från
vilken Simon härstammat. Kana kan det
icke vara, emedan han då skulle kallas
Kaneus. Men det är ock möjligt, att
ordet Kananeus ingenting annat är än
en grekisk omskrivning av det
kalde-iska ordet Kanani, vilket betyder
ivra-re. Ivrarna eller de s. k. seloterna voro
ett judiskt parti, som utmärkte sig för
en brinnande nitälskan om Mo&e lag
(jfr 4 Mos. 25:8) och Israels folks
självständighet. En selot skall enl. Luk. 6: 15
denne Simon hava varit, innan han
blev Jesu lärjunge.
** d. v. s. man från Kariot, en stad
i Juda (Jos. 15: 25).
t nämligen åt hans fiender.
6. Dessa tolv utsände* Jesus,
sedan han givit dem befallning,
sägande: Till hedningars väg**
skolen I icke gå ut, och i sama-
riterst stad skolen I icke gå in,
* två och två (Mark. 6:7). Jämför
Luk. 10: 1, Matt. 21: 1.
**d. ä. gån icke ut bland hedningar.
t Samariterna voro avkomlingar av
de israeliter, som vid Israels rikes
förstöring hade blivit kvar i landet, samt
de hedniska kolonister, vilka konung
Salmanassar låtit dit inflytta i stället
för de israeliter, som han vid rikets
förstöring hade bortfört till Assyrien (2
Kon. 17: 24). När judarna återvände
ur den babyloniska fångenskapen,
ute-slöto de samariterna från allt
deltagande i deras gudstjänst. På grund därav,
ävensom till följd av olika
gudstjänstbruk, utvecklade sig mellan judarna
och samariterna ett bittert hat, så att
de icke ville hava något med varandra
att skaffa (Se Joh. 4: 9). Ordet
»samarit» var ett av de svåraste skymford,
varmed man kunde tilltala en jude
(Joh. 8: 48).
6. utan gån hellre till de
förlorade fåren av Israels hus!*
Matt. 9:36. 15:24. Apg. 13:46.
* Enligt Guds frälsningsplan skulle
evangelium först förkunnas för
judarna. Jesus själv fogade sig även efter
denna regel (Matt. 15: 24) och frångick
densamma endast undantagsvis (Joh.
4: 40). Lärjungarna förbjöd han nu
all verksamhet bland samariter och
hedningar. Först efter sin uppståndelse
ändrade han detta förbud och sände dem
ut i hela världen (Matt. 28: 19, Apg.
1:8). Dock ansågo apostlarna sig
alltid pliktiga att, varhelst de kommo,
först uppsöka judarna (Apg. 13: 46). [–-]
{+—+} Till bely&ning av bilden: »förlorade
får», jämför Jes. 53: 6, Hes. 34: 5. Se
ock ovan till kap. 9: 36. Förlorade får
voro de, emedan de voro bortkomna
från Gud.
7. Men när I gån, så
predi-ken, sägande: Himlarnas rike
har kommit nära!*
Matt. 3:2. 4:17. Luk. 9:2. 10:9.
* Se till kap. 3: 2, 4: 17.
8. Sjuka boten, döda
uppväc-ken, spetälska gören rena, onda
andar utdriven. För intet haven
I fått; för intet given.
9. I ekolen icke förvärva eder
guld, icke heller silver, icke
heller koppar i edra bälten;*
Mark. 6: 8. Luk. 9:3. 10: 4. 22: 35.
?Bältet, varmed den vida
överklädnaden (manteln) sammanhölls, hade
även en ficka, som tjänade till
penningpung.
10. icke ränsel för (eder) resa,
icke heller två livklädnader, icke
heller skor, icke heller stav,* ty
arbetaren är värd sin föda.
Luk. 10: 7. 1 Kor. 9: 7. 1 Tim. 5: 18.
* De skulle icke medtaga mer, än de
gingo och stodo uti; och Gud, vars
arbetare de voro, skulle draga försorg om,
att de fingo, vad de till sitt uppehälle
behövde.
11. Men i vilken stad eller by
I haven kommit in, ut for sken,
vilken som därinne är värdig,*
och bliven kvar där,** till dess
T dragen bort !t
Luk. 10: 7.
* De skulle icke taga in hos vem
som helst, på det att icke deras
ämbete måtte varda misstänkt därigenom,
att de till äventyrs bodde hos personer,
som voro illa kända. Jämför 1 Tim. 3:7.
I varje stad, större eller mindre, kunde
[–-]
{+—+} 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
