Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 12 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
12:4-12.
Evangelium enligt Matteus.
** De kallas i Gamla testamentet
skådebröd, eller egentligen: Guds
ansiktes bröd
- se 1 Sam. 21: 6
- emedan de lades upp inför Guds ansikte (2
Mos. 40: 23). I den del av helgedomen,
som kallades det heliga, stod det s. k.
skådebrödsbordet, på vilket lågo i två
rader upplagda tolv bröd. Dessa
ombyttes varje sabbat. De, som togos bort,
tillföllo prästerna och fingo icke ätas av
någon annan.
- Var det nu för David
tillåtet att, när han hungrade, äta
bröd, som det annars icke var honom
tillåtet att äta, så skulle det väl för
lärjungarna också vara tillåtet att, när
de hungrade, rycka upp ax på sabbaten
och äta. Alltså kunde från den
mosaiska lagens synpunkt lärjungarnas
gärning icke straffas såsom syndig.
5. Eller haven I icke läst i
lagen, att på sabbaten ohelga
prästerna sabbaten i helgedomen*
och äro (likväl) utan skuld?
4 Mos. 28: 9, 11.
* näml. genom de lekamliga
förrättningar, som de där måste göra. Se 4
Mos. 28: 9. Om helgedomen se till kap.
4: 5.
6. Men jag säger eder: Här
är (det som är) större än
helgedomen.*
* Kristus var i anseende till sin
person, sin helighet och värdighet större
än helgedomen. I honom bodde Gud på
ett högre och fullkomligare sätt än i
templet (jämför Joh. 2: 19.) Och var
det för helgedomens tjänare tillåtet att
på sabbaten göra sådana lekamliga
förrättningar, som behovet påkallade, så
måste det ock vara hans tjänare
till-låtet.
7. Men om I vissten, vad det
är: Barmhärtighet vill jag och
icke offer, så haden I icke
fördömt dem, som äro utan skuld,*
Hos. 6: 6.
* Det var brist på förbarmande
kärlek, som orsakade, att fariséerna
bedömde lärjungarnas gärning så, som de
gjorde. Ett kärlekslöst sinne kan aldrig
döma rätt, allra minst när det gäller
Kristi lärjungar.
8. ty herre över sabbaten är
Människans son.*
* Hade Herren i det föregående
bedömt saken från den mosaiska lagens
synpunkt, så bedömer han densamma
här från en högre. Människans son (d.
v. s. Kristus själv) stod över de
mosaiska sabbatslagarna, vilka ock såsom
skuggan skulle vika för hans evangelii
ljus (Gal. 4: 9, Kol. 2: 16). Och därpå
förnämligast grundade sig lärjungarnas
oskuld.
9. Och när han gått därifrån,*
kom han till deras synagoga.**
Mark. 3: 1. Luk. 6: 6.
* Denna händelse omtalas även av
Markus (kap. 3:
1-6) och Lukas (kap.
6:
6-11). Enligt Lukas har den
tilldragit sig på en annan sabbat.
** d. v. s. den synagoga, till vilken
de nyss nämnda fariséerna hörde.
10. Och se (där var) en man,
som hade en förvissnad hand.
Och de* frågade** honom,
sägande: Är det tillåtet att bota på
sabbaten ?t på det att de måtte
anklaga honom.tt
Luk. 13: 14.
* fariséerna (och skriftlärarna, Luk.).
** Enligt Markus och Lukas
uttalade de icke sin fråga i ord utan lurade
allenast på Jesus, om han skulle bota
den sjuke. Men Jesus genomskådade
deras hjärtans tankar och handlade
därefter, såsom om de hade framställt
en direkt fråga.
t Enligt judarnas stadgar var det
förbjudet att på sabbaten sysselsätta
sig med sjukas botande, utom när det
gällde livsfara.
ff inför den i staden befintliga
domstolen (kap. 5: 21) såsom
sabbatsbryta-re. Det var dem kärt att hos honom
finna något, som de kunde anklaga
honom för. Därför sökte de därefter. Den
dom över dem själva, som låg i hela
hans person och hans framträdande,
tvang dem, när de icke ville omvända
sig, att spana efter fel hos honom. De
sökte däri en tröst och ett försvar för
sig själva mot domen. Det samma sker
ännu oupphörligt i världens förhållande
till Kristi lärjungar.
11. Men han sade till dem:*
Vilken människa skall väl vara
ibland eder, som skall hava ett
enda får;** och om detta på
sabbaten fallit i en grop, skall han
icke fatta uti det och draga det
upp?
* Enligt Mark. och Luk. bjöd han
först den sjuke stå upp och gå fram.
** Skall det väl komma att hända,
att någon bland eder o. s. v.
12*. Huru mycket mer är då
[–-]
{+—+} 56
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
