Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 21 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Matteus. Kap.
21:18-23.
fikonträdet på måndags morgonen,
innan Herren utdrev köparna och
säljarna ur helgedomen. När han sedan
på aftonen utgick till Betania igen,
märkte lärjungarna för mörkrets skull
ingenting. Men följande morgon, på
tisdagen, då de åter gingo in till
staden, sågo de strax, när de kommo till
trädet, att det var förtorkat. Matteus’
berättelse är mera sammandragen.
19. Och när han fick se ett
enstaka* fikonträd vid vägen, gick
han till det och fann intet på det
utom allenast löv.** Och han
sade till det: Aldrig vidare varde
frukt av dig för all tid.t Och
strax förtorkade fikonträdet.
* Fikonträdet stod enstaka på den
platsen. Det tillhörde ingen enskild
ägare.
** Fikonträdet bär först frukt,
sedan löv. Ännu var icke den rätta
tiden för fikon (se Mark. 11: 13).
Denna inträffade först i juni, och nu var
man icke längre kommen än i början
av april. Men eftersom trädet hade
löv i förtid, så kunde Herren även
vänta att på detsamma finna förtidig
frukt. Att Herren hungrade, och att
han trodde sig skola finna frukt på
trädet, är tvenne bevis på hans
mänskliga ringhet, vilka dock strax avlöstes
av ett härligt bevis på hans gudomliga
makt.
f Ordagrant: för tidsåldern.
20. Och när lärjungarna fingo
se det, förundrade de sig,
sägande: Huru har fikonträdet strax
blivit förtorkat?
21. Men Jesus svarade och
sade till dem: Sannerligen säger
jag eder: Om I haven tro och
icke tvivlen,* så skolen I icke
allenast göra det, (som skett) med
fikonträdet, utan till och med om
I sägen till detta berg: Häv dig
upp och kasta dig i havet, så
skall det ske.**
?Matt. 17:20. Luk. 17:6.
* I stället för att svara på deras
fråga, säger han dem, varigenom även
de skulle kunna göra lika stora, ja
ännu större under (Joh. 14: 12),
nämligen genom en fullkomlig, från alla
tvivel fri tro på honom. Den
livsgemenskap med Kristus, som ligger i
tron, skulle göra dem delaktiga av den
Guds kraft, som var och verkade i ho-
nom själv. Men på samma gång skulle
den förebygga varje missbruk av
löftet, varje försök att använda det till
något, som var emot hans vilja. I
denna livsgemenskap med Kristus låg
alltså både kraften själv och gränsen
för dess användning.
** d. v. s. även de för
människoögon allra orimligaste ting skolen I
genom tron kunna uträtta, ja vore det
ock till utseendet så omöjliga som att
befalla ett berg att kasta sig själv i
havet. Därvid är alltid att märka,
att tron förutsätter ett Guds löfte att
vila på. En tro, som saknar en sådan
grund, hänger i luften och uträttar
ingenting, om den ock är fri från alla
tvivel. Se till kap. 17: 20.
22. Och allt vad I haven bedit
i bönen, troende,* skolen I få.
Matt. 7:7 f. 18:19. Luk. 11:9.
Joh. 15:7. 1 Joh. 3: 22. Jak. 1: 5 f.
* Tron, att I haven fått det (Mark.
11: 24). Tron tillägnar sig Guds kraft
genom bönen. En tro utan bön gör
aldrig några under. Men en bön i tro
går aldrig utom Guds löften eller Guds
vilja, och däri ligger borgen för
bön-hörelsens visshet. Se 1 Joh. 5: 14.
-
I v. 21, 22 ligger närmaste ändamålet
med denna Herrens gärning uttryckt;,
nämligen att stärka lärjungarnas tro.
Dock är det icke omöjligt, att Herren
tillika velat i bild framställa, huru
det skall gå den människa, som icke
bär frukt. Kanske har han ock
därvid särskilt hänsyftat på Jerusalems
snart förestående dom.
23. Och* när han hade
kommit in i helgedomen,** kommo
översteprästerna och folkets
älds-tat fram till honom, där han
lärde, sägande: Av vad makttt
gör du detta,t* och vem har givit
dig denna makt?
Apg. 4: 7. 7: 27.
* Denna händelse omtalas även i
Mark.
11:27-33, Luk.
20:1-8.
** Om helgedomen se kap. 4: 5.
f å ämbetets vägnar såsom
medlemmar och sannolikt för tillfället
utsända av det Stora rådet.
ff Ordagrant: I hurudan makt
-
om sådant kunde på svenska sägas.
Om ordet makt, se anm. till kap. 7: 29.
Fienderna ville veta, hurudan den
fullmakt var, i kraft av vilken han
uppträdde så, som han gjorde.
[–-]
{+—+} 107
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
