- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
152

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 26 Kapitlet - 27 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 26:
69-27: 1. Evangelium enligt Matteus.

69. Men Petrus satt utanför*
på gården, och till honom kom
en** tjänstekvinna, sägande:
Även du vart med Jesus,
gali-leern.

* Jesus förhördes inne i huset, och
Petrus satt där utanför på gården. Han
hade kommit in på gården (v. 58) men
icke in i huset. Den del av huset, i
vilken Herren förhördes, har man att
tänka sig såsom en inåt gården öppen
pelarsal, så att man från gården kunde
se, vad som förenades där inne.

** Det ligger i grundspråket tonvikt
på ordet en i motsats mot en annan i
v. 71.

f Tjänstekvinnan hade säkert
någon gång förut sett Petrus i Jesu
sällskap och kände nu igen honom.

70. Men han nekade inför
alla,* sägande: Jag vet icke,

vad du säger.**

* Han talade så högt, att alla de
närvarande tjänarna (v. 58) skulle höra
det.

** Petrus ställde sig fullkomligt
okunnig om, vad kvinnan kunde mena.

71. Men när han hade
kommit ut i portgången,* såg honom
en annan (tjänstekvinna) och
sade till dem (som voro) där:

«Denne var med Jesus, nasareern.

* Den gård, på vilken Petrus stod,
var på alla fyra sidorna omgiven av
huset. Från gården ledde rätt genom
huset en portgång ut till den framför
huset belägna förgården. Driven av sitt
onda samvete försökte Petrus komma
ut till denna förgård (Mark. 14: 68),
när han i själva portgången mötte
den andra tjänstekvinnan.

72. Och åter nekade han med
en ed: Jag känner icke männi-

skan.t

* Märk uttrycket: »människan». Så
främmande talar nu Petrus om sin
Frälsare.

73. Men litet därefter kommo
de, som där sto-do, fram och sade
till Petrus: I sanning* är även
du en av dem,** ty även ditt

tält gör dig uppenbar.tt

* Likasom ville de säga: Det är nog
sant, vad kvinnan sade.

** d. v. s. av den där mannens
sällskap (v. 71).

f utom allt annat.

ff De hörde på hans tal, att han var

från Galileen (Mark. 14:70). öalileerna
hade svårt att i uttalet riktigt skilja
vissa konsonantljud från varandra. Så
hör man även hos oss ofta på talet,
från vilken landsända en person är.

74. Då begynte han förbanna
sig och svärja: Jag känner icke
människan. Och strax gol tuppen.

75. Och Petrus kom ihåg*
Jesu ord, som hade sagt: Förr
än tuppen har galit, skall du tre
gånger förneka mig. Och han
gick ut och grät bittert.**

Matt. 26: 34.

* När Petrus svor och sade: »Jag^
känner icke människan», så vände han
sig åt det håll, där Jesus stod. I
detsamma vände även Jesus sig om.
Deras blickar möttes (Luk. 22:61). Och
nu vaknade hans samvete.

** Samvetskvalen jagade honom ut.

[–-]

{+—+} Första förnekelsen skedde på
gården. När den var skedd, försökte
Petrus komma ut. Men han hann icke
ut; i själva portgången förnekade han
för andra gången. Då gick han åter
in på gården, och där förnekade han
för tredje gången. Att han vid tredje
förnekelsen stod inne på gården, är
klart därav, att han annars icke hade
kunnat se Jesus, när han vände sig om.

[–-]

{+—+} Märk, vilken skillnad det är mellan
Petrus, som faller, överrumplad av
människofruktan, och Judas, som med full
överläggning går bort och
överenskommer med fienderna om ett visst pris
och sedan söker efter ett lägligt tillfälle
att överlämna honom i deras händer.
Angående den olikhet i framställningen
av enskildheterna i denna berättelse,
som förefinnes hos de olika
evangelis-terna, se anm. till Joh. 18: 27.

27 Kapitlet.

Jesus föres till Pilatus (v.
1-2). Judas
Iska-riots död (v. 3-10). Jesus står till rätta inför
Pilatus och dömes (v.
11-26), begabbas
av-krigsknektarna och ledes bort (y.
27-31). Simon från Cyrene tvingas att bära korset (v.
32). Jesus korsfästes (v. 33-37). Två rövare
korsfästas (v. 38). Jesus smädas (v.
39-44),
våndas och dör (v.
45-50), tecknen vid Jesu
död (v.
51-56). Jesus begraves (v.
57-61).
Vakt sättes vid graven (v.
62-66).

en* när det hade blivit
morgon, höllo alla
översteprästerna och folkets äldsta råd mot
Jesus for att döda honom.**

Mark. 15:1 f. Luk. 22: 66.

? Denna berättelse omtalas även i
Mark. 15: 1, Luk. 23: 1.

[–-]

{+—+} 162
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free