Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Markus - 4 Kapitlet - 5 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
4:41-5:9. Evangelium enligt Markus.
även vinden och havet lyda
honom?
* nämligen lärjungarna. Det
utomordentliga i händelsen uppfyllde dem
med förfäran. Även de, som voro i de
andra båtarna, blevo rädda (Matt.).
** Lärjungarna kände ju ännu icke
hans gudomliga ursprung. För övrigt
må märkas, att ingen av evangelisterna
så ofta som Markus framhåller
lärjungarnas svaghet i tro och kunskap.
Jämför kap. 6: 52, 7: 18, 8: 17, 18, 33,
9: 6, 19, 32, 34, 10: 24, 32, 35, 14: 40.
5 Kapitlet.
Jesus utdriver onda andar ur en besatt i
gerasenernas land (v.
1-20), stillar en kvinnas
blodgång och uppväcker Jairi dotter (v.
21-43).
i"kch* de kommo till andra
si-^ dan havet, till ger asenern as* *
land.
* Till v.
1-20 se Matt. 8:
28-34.
Samma händelse omtalas även i Luk.
8:
26-39.
.? Matteus kallar dem gadarener
och Lukas kallar dem gergesener.
Denna olikhet förklaras av de tre städerna
Gadara, Gerasa och Gergesa, vilka lågo
i den där trakten. Gerasa låg ungefär
53 kilometer från Galileiska sjön,
Gadara ungefär 10 kilometer. Gergesa
däremot var beläget alldeles i närheten av
sjön på dess östra sida »mitt emot
Gali-leen» (Luk. 8: 2(5). Bygden på sydöstra
sidan av Galileiska sjön synes hava
kallats än efter den ena än efter den
andra av de tre städerna. Ungefär tre
kilometer söder om Gergesa ligger en
mot sjön brant stupande klippa, och
utför denna klippa torde de i v.
11-13
omtalade svinen hava störtat sig i
havet. - Gadara heter nu Um-Keis,
Ge-rasa heter Sjeras och Gergesa kallas
Kersa. Alla tre städerna äro öde.
Ruiner utvisa, var de en gång legat.
2. Och när han hade kommit
ut ur båten, strax mötte honom,
(kommande) från grifterna, en
människa i en oren ande,*
* Se till kap. 1: 23. Enligt Matteus
var det två besatta.
3. vilken hade sitt tillhåll i
grifterna, och icke ens med
kedjor kunde någon vidare* binda
honom;
* Förut hade det lyckats, men nu
icke mer.
4. emedan han många gånger
hade blivit bunden med fotbojor
och kedjor, och kedjorna hade
blivit avslitna av honom och
fotbojorna sönderryckta,* och ingen
förmådde kuva honom.
* Grundtextens ord betyder
egentligen : sammangnugga, söndergnugga,
krossa o. s. v. Det är samma ord, som
i Matt. 12:20 blivit översatt med krossa
(ett krossat rör).
5. Och han var alltid, natt och
dag, i grifterna och på bergen,
ropande och sargande* sig själv
med stenar.
* Grundtextens ord betyder
egentligen: nedhugga, slå sönder.
6. Och när han fick se Jesus
på långt håll, lopp han och
tillbad* honom
* d. v. s. kastade sig ned framför
honom.
7. och ropade med hög röst
och sade: Vad har jag att göra
med dig Jesus, Guds, den
Högstes, Son? Jag besvär dig vid
Gud, att du icke må plåga* mig.
* genom att störta mig ned i
avgrunden (Luk. 8: 31). Mannen talade så,
som om han själv hade varit den orene
anden. Så nära voro han och den orene
anden förenade.
8. Ty han sade till honom:
Far ut ur människan,* du orene
ande.
* Märk, att den onde anden icke
strax for ut, när Jesus befallde det,
utan ännu en stund stannade kvar och
talade genom den besatte med Herren.
9. Och han frågade honom:
Vad är ditt namn? Och han
sade till honom: Legio* är mitt
namn; ty vi äro** många.
* Se anm. till Matt. 26: 53.
** Märk, huru den besatte ännu
talar, såsom om han själv vore den orene
anden. Lukas återgiver detta icke så
noggrant som Markus (se Luk. 8: 30).
[–-]
{+—+} 184
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
