Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Markus - 6 Kapitlet - 7 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Markus.
Kap.
6:47-7:3.
47. Och när det hade blivit
afton, var båten mitt på havet
och han själv ensam på landet.
48. Och när han såg" dem
lidande nöd, i det de färdades, ty
vinden var emot dem, kom han
omkring fjärde vakten av natten
till dem, vandrande på havet,*
och han ville gå förbi dem.**
* för att hjälpa dem.
** på det de skulle se honom och
påkalla hans hjälp. Eller: på det han
för dem skulle uppenbara sig såsom
herre över vind och hav.
49. Men när de fingo se
honom vandrande på havet,
menade de, att det var en vålnad, och
gåvo upp ett rop;
50. ty alla sågo honom och
vordo bestörta. Men strax talade
han med dem och sade till dem:
Våren vid gott mod; det är jag,
frukten icke.
51. Och han steg upp till dem
i båten, och vinden lade sig, och
de vordo inom sig alldeles
övermåttan häpna;
52. ty de fingo icke förstånd
vid (undret med) bröden,* utan
deras hjärta var förhärdat.**
* Annars hade de väl icke blivit
förskräckta över detta nya under.
** Vid brödundret var deras hjärta
i ett tillstånd av försoffning, och
därför erhöllo de av det undret icke den
insikt, som det annars hade varit
ägnat att giva dem. En troende lärjunge
kan vara mer eller mindre vaken över,
vad Herren gör, och därav lära mer
eller mindre. Jämför kap. 8: 17.
Stundom kan han väl även vara så
försof-fad, att han, seende, ingenting ser,
vilket just var fallet med lärjungarna vid
brödundret (kap. 8: 18). För övrigt
må märkas, att det här använda ordet
endast på detta ställe och i kap. 8: 17
utsäges om lärjungar. Annars sages
det blott om de otrogna (se Joh. 12:40,
Rom. 11: 7, 2 Kor. 3: 14, jämför Mark.
3:5, Ef. 4: 18). Att sålunda ord, som
egentligen beteckna de ogudaktigas
tillstånd, även i viss mening kunna
utsägas om lärjungar, därpå se andra
exempel i Matt. 16: 23, 17: 17, Rom.
7: 14. Jämför kap. 9: 24.
Nya Testarn. Del I.
53. Och* när de hade farit
över mot land, kommo de till
Gennesaret och lade till där.**
* Till v.
53-56 se Matt. 14:
34-36.
*? De hade alltså genom stormen
blivit drivna ur sin rätta kosa. Ty de
hade ämnat sig till Betsaida. Se v. 45.
54. Och när de hade kommit
ut ur båten, kände (människorna)
strax igen honom;
55. och de lupo omkring hela
det landet* och begynte på
sängarna bära omkring dem, som
hade ont, dit där de hörde, att
han var.
* d. v. s. landet Gennesaret.
56. Och varhelst han kom
in i byar eller i städer eller på
lantgårdar, lade de på torgen de
sjuka och anropade honom, att
de åtminstone måtte få röra vid
tofsen* av hans mantel; och så
många, som rörde vid honom,
vordo frälsta.
* Se anm. till Matt. 9: 20.
7 Kapitlet.
Jesus bestraffar fariséernas och skrifMärarnas
skrymteri (v.
1-23), hjälper den kan<neiska
kvinnan (?.
24-30), botar en dövstuin (v. 31 37).
V.
1-23 hövmäss. sjuttonde sond. efter tref I C,
[-31-37-]
{+31—37+} evangelium tolvte söndagen efter tref.
f\ ch* till honom församlade sig
^^ fariséerna och några av
skrift-lärarna, som hade kommit från
Jerusalem,
* Till v.
1-23 se Matt. 15:
1-20.
2. och som hade sett några av
hans lärjungar, att de med
oheliga, det är med otvättade*
händer åto bröden.
* Emedan Markus skrev för
hed-ningkristna läsare, behövdes denna
förklaring av ordet oheliga. För sådana
läsare äro ock de i v. 3, 4, 11 lämnade
upplysningarna avsedda.
3. Ty fariséerna och alla judar
äta icke, utan att de, hållande
de äldstas stadgar,* upprepade
gånger** tvättat händerna. [–-]
{+—+} 193
- 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
