Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Markus - 11 Kapitlet - 12 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Markus. Kap.
11:32-12:6.
32. Men skola vi väl säga:
från människor ? De fruktade
för folket,* ty alla insågo
verkligen om Johannes, att han var
en profet.**
Mark. 6: 20.
* De svarade icke på sin fråga. Ty
ingen ville säga: Jag är rädd. Därför
framkastade de bara frågan; men i
henne låg svaret: Omöjligt! Sedan
angiver evangelisten själv orsaken. De
fruktade nämligen, att folket skulle
stena dem (Luk.).
** Eller: ty alla höllo Johannes
för att verkligen vara en profet.
33. Och de svarade och sade
till Jesus: Vi veta det icke. Och
Jesus sade till dem: Icke heller
säger jag eder, av vad makt jag
gör detta.
12 Kapitlet.
Jesus framställer en liknelse om en
vingård, som en man planterade och ntlegde ät
jordbrukare, vilka slutligen dräpo hans son
(v.
1-12), frestas av fariséerna med fråga, om
det var rätt att giva kejsaren skatt (v.
13-
17), likaså av sadduceerna med fråga om
uppståndelsen (v. 18-27), av en skriftiärare med
fråga om det främsta budet (v.
28-34), framställer fråga om Messias’ härkomst (v.
35-37),
varnar folket för skriftlärarna (v.
38-40),
sätter sig vid offerkistan for att se på, huru
mycket man offrade däri; änkans »kärv (v. 41
-44).
V.
41-44 högmässotext tjugutredje sond. e. tref. I.
Och* han begynte** tala till
demt i liknelser: En
människa planterade en vingård och
satte stängsel omkring honom och
grävde en press och byggde ett
torn och utlämnade honom åt
jordbrukare och for utomlands.
Ps. 80:9. Höga V. 8:11. Jes. 5:
1 f. Jer. 2: 21.
* Till v.
1-12 se Matt.
21:33-
46. Detsamma berättas även i Luk.
20:
9-19.
** sedan han hade avvisat
översteprästernas fråga, varifrån han hade
fått fullmakt att uppträda så, som han
gjorde (kap. 11: 33).
f Han talade till folket (Luk.) men
med särskild hänsyftning på
översteprästerna, skriftlärarna och de äldsta
(kap. 11: 27).
2. Och han sände ut till
jordbrukarna i rätt tid* en träl, på
det att han skulle av
jordbrukarna mottaga av vingårdens
frukter.**
* d. v. s. när fruktens tid var inne.
** Så även Lukas. Ägaren skulle
hava en del av frukten. Resten skulle
vara deras lön, som brukade vingården
åt honom. Matteus framställer saken så,
som om Herren sagt, att trålarna
skulle hämta alla frukterna åt husbonden.
Då med frukterna egentligen menas
den helgelse, som Gud hade anledning
att vänta hos folket såsom frukt av de
nådegåvor, han givit det, så
överensstämmer Matteus’ framställning
närmare med den avhandlade saken: medan de
andras framställning närmare
överensstämmer med bilden. Med den del
av frukterna, som brukarna skulle
såsom lön behålla, må då rimligen
menas de fördelar, som folkets lärare
skulle skörda av sin tjänst: timlig
bärgning, folkets vördnad och kärlek
o. s. v.
3. Och de togo och
hudfläng-de honom och sände honom bort
tomhänd.
4. Och åter sände han ut till
dem en annan träl. Även denne*
slogo de i huvudet och vanärade.
* Jämförelsen ligger däri, att de
misshandlade även honom såsom den
föregående fastän på ett annat och
ännu våldsammare sätt. Sammalunda står
ordet »även» i v. 5.
5. Och han sände ut en
annan, även denne dödade* de;
och många andra,**
hudflangande somliga men dödande somliga.
* Deras våldsåtgärder blevo för
varje gång svårare. När man icke vill
omvända sig, växer bitterheten med
varje ny kallelse från Gud.
** misshandlade de.
6. Ännu hade han en enda
(att sända), en älskad son.* Han
eände ut honom sist till dem,
sägande: De skola hava försyn för
min son.
* Eller: Ännu hade han en enda
älskad son. Märk det rörande i denna
framställning.
[–-]
{+—+} 217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
