Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Lukas.
Kap.
1:75-80.
rias framställer den rätta borgerliga
frihetskänslan såsom vilande på
hjärtats åtrå att utan yttre hinder kunna
dyrka Gud i helighet och rättfärdighet.
76. Men även du, lilla barn,*
skall kallas den Högstes profet,
ty du skall gå före Herren**
framför hans ansiktet för att
bereda hans vägar,
Mal. 3: 1.
* även du har en hög kallelse. Om
uttrycket »lilla barn» se anm. till Mark
5: 39.
** d. ä. Gud. I Kristus kom Gud,
ty det var Gud, som var i Kristus (2
Kor. 5: 19). Se anm. till Mark. 1: 2.
f så att han själv skall komma
omedelbart efter. Se anm. till v. 17.
77. för att giva kunskap om
frälsning åt hans folk i deras
svnders förlåtelse,*
* Luk. 3: 3.
* Johannes skulle genom sin
predikan lära folket förstå, att frälsningen
hade sin grund i deras synders
förlåtelse. Denna förlåtelse skulle de under
förutsättning av sinnesändring erhålla
av Guds innerliga barmhärtighet ge-
s. Märk, vilken motsats
dessa ord bilda mot judarnas
dygdera-ka trots på sin egea rättfärdighet.
Syndernas förlåtelse skulle vara
utgångspunkten för Israels befrielse såväl i
borgerlig som i andlig måtto. Men
Israel ville icke erkänna sin synd utan
förkastade trotsigt Messias. Därför
vart dess synd icke förlåten. Dess
ställning vart förvärrad och skall så
förbliva, till dess det ändrar sitt sinne.
Men när det ändrar sitt sinne, då skall
Messias komma igen och upprätta sitt
rike. Under tiden bedja vi: Komme
ditt rike.
78. för vår Guds
barmhärtighets hjärtas* skull, varigenom
en uppgång från höjden** har
sett tillt oss,
* Grundtextens ord, som vi här
översatt med hjärta, betyder egentligen
inälvor (se Apg. 1: 18), i synnerhet de
ädlare delarna, vilka av de gamla
(såväl hebreerna som grekerna)
betraktades såsom säte för sinnesrörelser, både
goda och onda. I det Nya testamentet
betecknar ordet (utom i Apg. 1:18)
alltid personens inre såsom säte och
verktyg för ömma känslor: kärlek och
medlidande. Det motsvarar alltså närmast,
vad vi i vårt språk kalla hjärta. Guds
hjärta är ett hjärta av barmhärtighet. [–-]
{+—+} För övrigt må märkas, att dessa
Sakarias’ ord antingen kunna fattas
mer allmänt, såsom uttryckande
orsaken till hela Johannes’ sändning,
eller ock mer inskränkt, såsom
uttryckande orsaken till den syndaförlåtelse,
i vilken han skulle lära folket att se
frälsningens grund.
** d. ä. Messias, vars ankomst
Sakarias liknelsevis framställer såsom en
uppgång antingen av solen (jämför
Mal. 4: 2) eller ock av en stjärna i
natten (4 Mos. 24: 17). Den senare
uppfattningen är med avseende på
tillägget: från höjden, kanske att föredraga.
Solen synes gå upp ur djupet.
Stjärnorna om natten synas däremot träda
fram ur höjden (ur himmelen).
t blickat ner på oss.
79. för att .skina över dem,
som sitta i mörker och dödens
skugga,* för att styra våra
fötter rätt in på frids väg.**
Jes. 9: 2. 42: 7. 60: 1.
* den skugga, som leder till död.
Motsatsen är livets ljus, d. v. s. det ljus,
som leder till livet. Flere liknande
uttryck se i anm. till Mark. 1: 4. Med
mörkret menas villfarelse och
orättfärdighet. Se anm. till Matt. 4: 16.
-
För övrigt må märkas, att
grundtextens ord även kunna återgivas
sålunda: i dödens mörker och skugga.
** den väg, som leder till frid d. v.
s. rättfärdighetens väg, till vilken
syndernas förlåtelse bildar ingången. Om
betydelsen av ordet frid se anm. till
Mark. 5: 34.
80. M en barnet växte upp och
stärktes i ande4 och var i de öde
trakterna** intill dagen för hans
framställandet för Israel.
Luk. 2: 40.
* Han vart en väldig, en kraftig
ande.
** Därmed menas Juda öken. Se
Matt. 3:1. Johannes skulle icke
uppväxa under inflytande av fariséernas
och skriftlärarnas surdeg (Matt. 16: 6).
I Juda Öken hade ock de s. k. esseerna
sitt tillhåll. Om dem se anm. till Matt.
3: 7. Huruvida Johannes under sin
uppväxt i öknen stått i någon
förbindelse med dem, vet man icke, men
tämligen sannolikt är det. Att han dock
icke slutit sig till dem, tyckes vara
tydligt därav, att de aldrig nämnas i
hans historia.
[–-]
{+—+} 253
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
