- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
265

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 3 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Evangelium enligt Lukas.

Kap.
3:8-14.

kan av dessa stenar uppväcka
barn åt Abraham.

Joh. 8: 39. Apg. 2: 37 följ.

* Matteus säger frukt. Han
sammanfattar hela det sedliga livet såsom
en frukt. Lukas säger frukter, därmed
betecknande de särskilda gärningar,
vari sinnesändringen visar sig.

** Det ligger i grundtexten
eftertryck på ordet fader. När vi stå
Abraham så nära, att han t. o. m. är vår
fader, så må vi väl bli saliga
- tänkte
judarna.

9. Men redan ligger ock yxan
vid roten på träden; varje träd
alltså, eom icke gör god frukt,
avhugges och kastas i eld.

10. Och* folkskarorna
frågade honom, sägande: Vad skola vi
alltså göra?

* De här
(v.10-14) följande
särskilda förmaningarna återgivas endast
av Lukas.

11. Men han svarade och sade
till dem: Den, som har två
livklädnader, dele med sig åt den,
som icke har (någon), och den,
som har mat,* göre på liknande
sätt.

1 Joh. 3: 17. Jak. 2: 15 f.

* Ordet mat står uti grundtexten i
flertal.

12. Men även publikaner*
kommo för att döpas, och de sade
till honom: Lärare, vad skola vi
göra?

Se anm. till Matt. 5: 46.

13. Men han sade till dem:
Utkräven intet mer än det, som
är för eder för ordnat.*

* Tullavgifterna voro genom
förordning bestämda, men publikanerna
voro kända för utpressningar långt
utöver, vad lagen medgav.

14. Men även sådana, som
voro i krigstjänst,* frågade honom,
sägande: Och vi
- vad skola vi
göra? Och han sade till dem:
Brandskatten** ingen, pr ej en t
ingen och låten eder nöja med
eder sold.tf

* d. v. s. judar, som gjorde
krigstjänst under romerskt befäl. Att här

menas judar, är tydligt därav, att, så
vitt Nya testamentet upplyser, hela
Johannes’ verksamhet var inskränkt till
judarna Det var ock till »Abrahams
barn», som Johannes hade talat de
föregående orden.

** Grundtextens uttryck betyder
egentligen: genomskaken ingen. Det
användes för att uttrycka
utpressningar, därvid man genom hotelser
uppskrämde människor och sålunda
till-tvingade sig deras egendom. I krig
voro och äro sådana våldsamma
utpressningar mycket vanliga. De kallas
i vårt språk brandskattningar.

[-.f-]

{+•f+} Ordet i grundtexten betecknar
ursprungligen att uppträda såsom
angivare mot sådana, som utförde fikon ur
Ättika. I Ättika, ett landskap i
Grekland, fanns nämligen förbud för
utförsel av fikon. Sedan betyder ordet i
allmänhet: falskeligen angiva, förtala,
skymfa. Johannes syftar möjligen på
ett hos krigsmän vanligt, skamlöst och
rått uppträdande mot människor. Dock
är väl sannolikast, att ordet här såsom
i kap. 19: 8 begagnas för att uttrycka,
att någon på orättfärdigt sätt
tillägnar sig annans egendom. Det torde då
närmast motsvaras av det svenska
ordet preja.

tf Bland Roms soldater förekom
ofta knöt och myteri. För sådant
varnar Johannes dem, som ville göra
frukter, vilka voro värdiga sinnesändring.
Att han icke befaller dem att lämna
krigstjänsten, därav kan ingen
slutsats dragas för att bevisa, att en
troende kristen har rättighet att göra
krigstjänst. Det är icke alls givet, att vad
som på gammaltestamentlig
ståndpunkt var berättigat, även är det ifrån
nytestamentlig synpunkt sett. Jämför
Matt. 5: 31 f. Huruvida en kristen kan
göra krigstjänst, är för övrigt en
fråga, som Nya testamentet icke avgör.
Man kan därom endast göra mer eller
mindre sannolika slutsatser i den ena
eller andra riktningen. Så mycket är
emellertid visst, att varken Johannes
döparen, ej heller Moses ej heller
nå-I gon av de gamla profeterna betraktat
krigstjänst såsom stridande mot det
mosaiska budet: Du skall icke dräpa.
Därmed är icke förnekat, att kriget
är ett ont, vars fullkomliga
upphävande redan i Gamla testamentet
betraktas såsom en av de saliga
förhoppningar, vilka Messias skall förverkliga.
Se Jes. 9: 5, Ps. 46: 10. Det gives
förhållanden, vilka genom människors
ondska göras nödvändiga, men vilka
man från kristlig synpunkt ändå mås-

[–-]

{+—+} 265
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free