- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
278

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 5 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 5:
30-37.

Evangelium enligt Lukas.

30. Och fariséerna och deras*
skriftlärare knorrade mot hane
lärjungar, sägande: Varför äten
och dricken I** med
publikaner-na och syndarna?

* Detta är antingen att fatta
sålunda: fariséerna och de till deras parti
hörande skriftlärarna
- det fanns
nämligen också skriftlärare av det
sadduceiska partiet
- eller ock:
fariséernas och stadsinvånarnas d. v. s.
stadens skriftlärare. Det förra är väl
sannolikare.

** Enligt Matteus och Markus
uttalade de till lärjungarna sin undran och
sitt klander däröver, att Jesus åt med
publikanerna. Att även Lukas, fastän
han uttryckt saken mindre noggrant
än de andra, fattat fariséernas klander
såsom riktat egentligen mot Jesus,
synes av Herrens svar i v. 31.

31. Och Jesus svarade och
sade till dem: De helbrägda hava
icke behov av läkare, utan de,
som hava ont.

Luk. 19: 10.

32. Jag är icke kommen för
att kalla rättfärdiga* utan
syndare till sinnesändring.

1 Tim. 1: 15.

* Herren hade vid sin ankomst i
världen icke tänkt att finna några
rättfärdiga.
- Om den mot fariséerna
riktade udd, som möjligen låg i hans
ord, se anm. till Matt. 9: 13.

33. Men* de** sade till
honom: Johannes’ lärjungar fasta
tätt och ofta och göra böner,t
likaledes även fariséernas, men
dina äta och dricka.tt

* Till v.
33-39 se Matt. 9:
14-17,
Mark. 2:
18-22.

** nämligen fariséer, åtföljda av
Johannes’ lärjungar. Man har
sannolikt icke att tänka sig, att vad som
här berättas, tilldragit sig vid samma
tillfälle som det näst föregående.
Möjligen hava evangelisterna för
innehållets skull, utan avseende på tiden för
tilldragelsen, satt det i sammanhang
med den näst förut omtalade händelsen.
Där var det fråga om att äta i sällskap
med syndare, här är det fråga om att
äta med förbiseende av den övliga
fastan.

t Med fastan voro böner förenade
(se kap. 2: 37). Att ofta fasta
betraktades såsom bevis på stort allvar i
gud-aktigheten.

tf Fariséerna kunde icke anklaga
lärjungarna för försummelse i att bedja.

34. Men Jesus sade till dem:
Icke kunnen I väl förmå
brudgemakets barn att fasta, medan
brudgummen är med dem?

35. Men dagar skola komma;*
och när brudgummen blivit tagen
ifrån dem, då skola de fasta i de
där dagarna.

* dagar av annat slag än de
närvarande.

36. Men han sade även en
liknelse till dem: Ingen skär en
lapp av en ny mantel* och sätter
den på en gammal mantel;
annars skall både han skära
(sönder) den nya, och lappen från

den nya icke passa för den gamla.

* Enligt Lukas sätt att återgiva
Frälsarens ord framstår det orimliga»
som Herren vill framhålla, mycket
bjärtare än hos de två andra
evangelisterna. De säga blott: en lapp av okrymt
tyg; Lukas åter säger: en lapp, som
man skurit ur en ny mantel. Tänk,
huru orimligt att ur ett nytt,
färdig-gjort plagg skära ett stycke för att
lappa ett gammalt plagg! Man skär
då först sönder det nya plagget, och
sedan passar icke lappen på det gamla.
Märk, huru Herren i dessa ord talar
om kristendomen såsom något nytt,
över judendomen upphöjt. Att lappa
judendomen med stycken ur
kristendomen går icke an. Denna storartade
grundsats genomträngde dock endast så
småningom de första kristna. Den nya
lapp, som här närmast var fråga om,
var friheten från de judiska stadgarna
om fastan. Denna frihet kunde
varken avskäras från kristendomen eller
inympas i judendomen. Toges den bort
från kristendomen, så bleve denna
stympad; inympades den på
judendomen, så bleve denna sönderriven såsom
en gammal klädnad, vilken man
försökte lappa med ett stycke okrymt tyg.

37. Och ingen slår nytt vin i
gamla lädersäckar; annars skall
det nya vinet spränga sönder
lädersäckarna, och det självt skall

[–-]

{+—+} 278
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free