Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 12 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Lukas. Kap. 12:
23-33.
23. Själen är mer än födan,
och kroppen mer än klädnaden.
24. Given akt på korparna,
att de varken så eller skörda,
icke hava visthus, icke heller
förrådsrum, och Gud föder dem.
Huru mycket mer aren icke I
än fåglarna!
Job 39: 3. Ps. 147: 9. Matt. 10: 31.
25. Men vilken av eder kan
med sitt bekymmer sätta till sin
livslängd en aln?**
* Det grekiska ordet kan ock
översättas med kroppsstorlek (se kap. 2:52,
19: 3). Men att här icke är fråga om
denna, synes av hela sammanhanget,
som handlar om livets uppehållande och
icke om kroppens förstorande.
** En hebreisk aln var lika med
armens längd från armbågen till yttersta
fingerspetsen. Att livslängden
framställes under bilden av ett längdmått,
därom se anm. till Matt. 6: 27.
26. Om I alltså icke kunnen
det, som är minst,* varför aren
I bekymrade om det övriga?
* Detta uttryck visar ock, att det är
fråga om att sätta en aln till sin
livslängd och icke till sin kroppslängd.
Att sätta en aln till sin livslängd kan
med rätta betecknas såsom något ringa;
att sätta en aln till sin kroppslängd
vore däremot att göra kroppslängden
onaturligt stor.
27. Given akt på liljorna,
huru de varken spinna eller
väva. Men jag säger eder: Icke
ens Salomo i all sin härlighet
klädde sig så som en enda av
dessa.
28. Men om Gud på detta sätt
kläder gräset på fältet, vilket i
dag är och i morgon kastas i en
ugn, huru mycket mer (skall han
icke kläda) eder, I klentrogna!
29. Och* söken icke heller I
efter, vad I skolen äta, och vad
I skolen dricka, och faren icke
i höjden;**
* likasom korparna och liljorna.
** dc ä. flygen icke högt med edra
tankar och anspråk utan nöjen eder
med det, som är ringa (Rom 12: 16). Att
fara högt med sina tankar för att bli
rik, ärad, mäktig o. s. v., det är något,
som ligger i all människonatur.
Lärjungarna däremot skola låta sig nöja
med det, som de behöva; och det skola
de få av Gud.
30. ty allt detta söka
hedningarna i världen, men eder
Fader vet, att I behoven detta.
31. Däremot söken hans rike,
och detta skall därjämte tilldelas
eder.
1 Kon. 3: 13. Ps. 37: 25.
32. Frukta icke,* du lilla
hjord;** ty det är eder Faders
välbehagt att giva eder riket.tt
* När lärjungarna sågo på sin
ringhet och svaghet, kunde de lätt börja
frukta, att de skulle gå under och
aldrig vinna riket. Men Herren tröstar
dem.
** Därmed menar Herren den lilla
skara av lärjungar, som omgav honom.
Sedan kan väl ordet ock tillämpas på
de troende i allmänhet. De äro alltid
en liten hjord, men Herren är deras
herde (Ps. 23. Hes. 34: 11 f., 23 f. Joh.
10, Matt. 26: 31).
f Ordagrant: Eder Fader har fattat
välbehag att giva o. s v. Här samma
ord som i Matt. 3: 17, 12: 18.
tt nämligen: Guds rike. Till riket
stod deras hjärtas längtan, och riket
skulle de få. Märk, att Herren icke
säger riket i högre grad eller: riket i dess
fulländning, såsom somliga bibeltolkare
fattat ordet. Nej, riket självt är det,
som han lovar sina lärjungar, när det
kommer. Ty riket var och är ännu
något tillkommande, varför Herren ock
lärt oss att bedja därom och säga:
Komme ditt rike. Nu är församlingen;
när Herren kommer igen, då skall
riket komma (icke fulländas utan
komma).
33. JSäljen* edra ägodelar,
och given allmosa,** gören åt
eder självat penningpungar, som
icke varda gamla, en skatt, som
icke tager slut i himlarna, där
tjuv icke närmar sig, icke heller
mal fördärvar;
317
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
