- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
336

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 15 Kapitlet - 16 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 15:32-46:4. Evangelium enligt Lukas.

mot varandra). Att det icke hörde till
det ovanliga, att även hedningar
kom-mo till Jesus, det kan ses av Matt. [-8:5-13, 15:22-28.-]
{+8:5—13, 15:22—28.+} I den äldre
brodern skildrar Herren en sj äly rättfärdig
människa, i den yngre brodern en i
synd förfallen människa i " allmänhet,
utan avseende på deras yttre ställning
såsom judar eller hedningar, judiska
fariséer eller publikaner o. s. v. Att
syndare framställas såsom söner åt
Gud, det beror därpå, att alla
människor äro utgångna av Gud och skapade
till hans avbild. Se anm. till kap. 3: 38
samt 20: 36.

En tillämpning av enskildheter
utöver liknelsens huvudsyfte är att i de
av Herren skildrade andliga
förhållandena söka motsvarighet till daglönarna,
kalven, klämningen, ringen, skorna o.
s. v. En sådan tillämpning kan, där
den med varsamhet göres, tjäna till
upp-byggelse men blir vilseledande, så snart
man tillmäter densamma betydelse av
tolkning eller bevisning.

16 Kapitlet.

Jesus framställer liknelsen om den otrogne
förvaltaren (v.
1-13), bestraffar fariséernas
självrättfärdighet (v.
14-18), framställer
liknelsen om den rike mannen och Lasarus (v.
19-31).
V.
1-9 evangelium nionde sönä. efter tref.

[-10-17-]

{+10—17+} högmässotext nionde sond. e. tref. II.

[-19-31-]

{+19—31+} evangelium första sond. eft. tref.

Tl/Ten* han sade även** till sina [–"?*.-]
{+-"¦*•+} lärjungar:*** Det var en
viss rik människa,t som hade en
förvaltare, och denne vart
angi-ventt för honom såsom
förskingrandet* hans ägodelar.

* Liknelsen om den otrogne
förvaltaren förekommer endast hos Lukas.

** Jesus hade i det föregående
besvarat fariséernas knorrande över hans
förhållande till syndare, som kommo
till honom. Nu vänder han sig till sina
lärjungar och talar även till dem en
liknelse. Vad som närmast föranledde
honom till att tala just om det, som
denna liknelse innehåller, det angives
icke. Men sannolikt var det närvaron
av fariséerna, vilka voro kända för sin
girighet. Att dessa också kände sig
träffade av Herrens tal, synes av v. 14.
I motsats mot dessas girighet ville
Herren giva sina lärjungar en
undervisning om ett rätt förhållande till de
jordiska ägodelarna. Och så mycket mer
kunde han känna sig uppfordrad
därtill, som bland lärjungarna nu funnos

många publikaner (kap. 15: 1), av
vilka säkert somliga voro ganska rika.

*** Med lärjungar menas här i
motsats mot fienderna (kap. 15: 2) icke
blott de tolv utan lärjungarna i
vidsträcktare betydelse, d. v. s. alla som i
tron, att han var Kristus, hade slutit
sig till honom. Jämför kap. 6: 13, 7:
11 m. fl. st.

f Mannen tankes såsom en rik man,
vilken äger stora lantgods, som han
överlämnat åt en förvaltare, medan han
själv bor i huvudstaden. Förvaltarna
voro vanligen trälar, men att här
menas en fri man, synes av v. 3, 4. Hade
han varit- träl, så hade husbonden sålt
honom.

ff Ordet i grundtexten innebär, att
han blev i fientligt sinne angiven.

t* icke såsom den där blott förut
hade förskingrat, utan såsom den där
fortfarande gjorde det.

2. Och han kallade honom och
sade till honom: Vad är detta,
som jag hör om dig? Gör
redovisning för din förvaltning; ty
du kan icke vidare vara
förvaltare.*

* Husbonden är övertygad om
sanningen av angivelsen och fäller redan
domen om avsättning från platsen.

3. Men förvaltaren sade inom
sig själv: Vad skall jag göra?
Ty min herre tager
förvaltningen ifrån mig.* Gräva** orkar
jag icke,t tigga blyges jag.

* Han var redan förklarad förlustig
sin plats, och han visste, att
redovisningen icke skulle komma att
upphjälpa hans sak. Att han säger tager i st.
f. skall taga, därom se anm. till kap.
13: 32, Matt. 3: 10.

** Att giva sig till jordarbetare var
de utarmades sista tillflykt.

t Vid sådant arbete var han icke
van, och därför kände han sina krafter
icke tillräckliga därtill.

4. Jag har förstått,* vad jag
skall göra, på det att, när jag
blivit avsatt ifrån förvaltningen,
de** må mottaga mig i sina egna
hus.t

* Efter mycken fundering och
villrådighet går fjus upp för honom, och
han utropar glad: Jo, nu har jag
funnit det!

** nämligen min herres gäldenärer.

[–-]

{+—+} 336
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free