Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 16 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kap.
16:12-16.
Evangelium enligt Lukas.
12. Ooh om I icke haven
blivit trogna i en annans,* vem
skall (då) giva eder edert?**
* De jordiska ägodelarna sägas här
vara något, som tillhör en annan.
Därmed vill Herren sannolikt endast
framhålla, att det jordiska goda icke tillhör
de troende utan blott förvaltas av dem.
Man har således icke att fråga efter,
vem den där andre är, som ägodelarna
skulle tillhöra. Skulle man utföra
denna enskildhet i bilden, så ligger
närmast till hands att enligt v. 1, 13
tänka på Mamon, vilken framställes
såsom en person, som äger den jordiska
rikedomen. Att, såsom somliga
bibeltolkare gjort, med den där andre
ägaren förstå Gud, är i strid mot hela
sammanhanget. Ty då det jordiska
goda framställes såsom tillhörande en
annan i motsats mot det eviga goda,
&å kan den där andre icke vara Gud,
alldenstund även det eviga goda tillhör
honom.
** Därmed förstås det eviga goda i
messiasriket. Detta utgör de troendes
verkliga egendom, deras arv (Apg. 20:
32, Rom. 8: 17, Gal. 3: 18, Ef. 1: 14 m.
fl.), deras i himlarna samlade skatt
(Matt. 6:
19-21) och icke blott ett till
förvaltning anförtrott gods.
- Att
Herren framställer saken frågande, i
det han säger: Vem skall giva eder o.
s. v.? därmed vill han endast uttrycka,
att de aldrig skola få det.
13. Ingen tjänare kan vara
träl åt två herrar;* ty antingen
skall han hata den ene och älska
den andre, eller skall han hålla
sig till den ene och förakta den
andre.** I kunnen icke vara
trälar åt Gud och Mamon.t
* Sammanhanget är: I skolen då
aldrig få det eviga goda, ty I aren då
icke Guds trälar utan Mamons.
Bägges trälar kunnen I icke vara; och
när I icke aren Guds, så aren I Mamons.
** Antingen skall han älska Gud
och hata Mamon, eller skall han hålla
sig till Mamon och förakta Gud.
f Antingen skolen I uti
förvaltningen av det jordiska goda vara trogna
mot Gud och då vinna det eviga goda,
eller skolen i uti denna förvaltning
vara trogna mot Mamon och då gå
miste om det eviga goda.
- För övrigt
se anm. till Matt. 6: 24, där samma
ord som här förekomma, fastän i annat
sammanhang.
14. Men* detta allt hörde
fariséerna, som voro penningkära,**
och de gjorde epet av honom.
* Även det som omtalas i v.
14-18
förekommer endast hos Lukas, ehuru
Frälsarens ord i v.
16-18 mer eller
mindre ordagrant förekomma även i
andra hans tal, vilka återgivas av
Matteus och Markus.
** Om grundtextens olika sätt att
uttrycka girighet se anm. till Mark.
7:22.
t Grundtextens ord betyder
egentligen rynka på näsan åt någon. Jämför
kap. 23: 35. Fariséerna förstodo
utmärkt väl att förena girighet och
gudaktighet.
15. Och han sade till dem: I*
ären de, som rättfärdigen eder
själva** inför människorna; men
Gud känner edra hjärtan,t ty
det bland människor höga tt är
en styggelse inför Gud.t*
1 Sam. 16: 7. Ps. 7: 10.
* Det ligger i grundtexten tonvikt
på detta ord.
** d. v. s. I ställen eder själva såsom
rättfärdiga, nämligen genom allehanda
utvärtes verk, som I gören (se Matt.
6: 1 följ., Luk. 18: 11).
t Han ser, vad människor icke se,
och han ser, att I icke aren rättfärdiga.
tt det som i människors omdöme
har högt anseende.
f* Den naturliga människans
omdöme om andlig storhet är i regeln
motsatt Guds omdöme. Falsk helighet^’
och gudstjänst har för henne stort an-’
seende, men är en styggelse för Gud.
Den sanna heligheten och gudstjäns- J(
ten, som behagar Gud, är däremot
alltid en nagel i ögat på den naturliga
människan.
16. Lagen* och profeterna
(voro)** intill Johannes. Från den
tident förkunnas evangelium om
Guds rike, och var och en
tränger med våld in i det.tt
* Sammanhanget mellan v. 16 f.
och det föregående är mycket svårt att
fatta. Men sannolikt vill Frälsaren
säga: I aren med all eder andlighet en
styggelse för Gud. I trotsen på lagen
och profeterna; nuväl, de hava haft
sin tid intill Johannes döparen. Från
och med Johannes döparens dagar
förkunnas evangelium om Guds rike, och
folket tränger allmänt på för att gå in
däri. Dock skall icke en enda prick av
[–-]
{+—+} 340
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
