Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 19 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
19:4-9.
Evangelium enligt Lukas.
** Om mullbärsfikonträden se anm.
till kap. 17: 6.
5. Och så snart Jesus hade
kommit till det stället, såg han
upp och sade till honom:
Sac-keus,* skynda dig och stig ned;
ty i dag** måstet jag bliva
kvartt i ditt hus.
* Herren kände Sackeus. Om han
hade sett honom förut, eller om han
genom sitt högre gudomliga vetande
kände honom omedelbart, lämnas ovisst.
Möjligen hade han någon gång förut
sammanträffat med honom. Eller ock
kunde han hava lärt känna honom på
något annat sätt Jämför Joh. 1: 47 f.
** Det gick icke an att dröja till
nästa dag. Nu var det rätta
ögonblicket, och Herren låter aldrig det rätta
ögonblicket gå sig ur händerna.
f Detta »måste» sade han i
medvetande om Guds bestämmelse. Det var
det av Grud åt honom givna
frälsareämbetet (v. 10), som ålade honom det
såsom en plikt att gå in till Sackeus.
ff d. v. s. bliva kvar över natten.
Jämför Joh. 1: 39, 40, där samma ord
står.
6. Och han skyndade sig och
steg ned och mottog honom,
gläd-jande sig.
7. Och när de sågo det,
knorrade de alla* inbördes, siägandie:
Hos en .syndig man har han gått
in för att få härbärge.
* Därmed avses väl icke alla, som
följde Jesus (se anm. till Matt. 10: 22),
utun endast de i hopen befintliga
fariséerna och deras likar. Att i Jesu följe
på vägen till Jerusalem även funnos
fariséer, kan ses av v. 39.
8. Men Sackeus ställde sig*
och sade till Herren: Se, hälften
av mina ägodelar, Herre, giver
jag åt de fattiga, och om jag har
prejat** någon på något, så
giver jag fyradubbeltt igen.tt
Luk. 3: 13.
* Här står i grundtexten samma
uttryck, som i kap. 18: 11 begagnas om
fariseen, vilken gick upp i helgedomen
för att bedja. Men huru olika sinne
var det icke hos den ene och den andre.
Där var det den på sin egen rättfär-
dighet trotsande fariseen, som
dygde-rak ställde sig inför Gud. Här
däremot är det den arme men av Jesu nåd
överväldigade syndafen, som, lycklig
över den erfarna barmhärtigheten,
träder fram och ställer sig inför Jesus
för att visa sin tacksamhet. Somliga
bibeltolkare mena, att Sackeus med
sina ord ville vederlägga fariséernas
anklagelse, att han var en syndig man
(v. 7). Men tvärt om vilar hela hans
beteende just på den känslan, att han
var en mycket stor syndare, som fått
mycket stor nåd. Jämför 1 Tim. 1:15 f.
** Om betydelsen av grundtextens
ord på detta ställe se anm. till kap.
3: 14.
f Enligt Mose lag skulle den, som
direkt stulit något, giva det
fyradub-belt igen (2 Mos. 22: 1, 2 Sam. 12: 6).
Orättfånget gods, som man på annat
sätt bekommit, skulle återgäldas till
sitt fulla belopp jämte en femtedel
därutöver (3 Mos. 6:
2-5, 4 Mos. 5: 6 f.).
Då nu en publikans prejerier
uppenbarligen falla under detta senare bud,
så hade Sackeus icke behöft giva igen
mer, än vad där var stadgat. Men den
överflödande nåden gjorde, att han
dömde sig själv hårdare, än lagen dömde
honom.
- Somliga bibeltolkare fatta
Sackeus5 yttrande så, som ville han
säga: »Om jag har prejat någon
-
men det har jag aldrig gjort» o. s. v.
Detta är dock i strid mot hela
sammanhanget ävensom mot själva orden.
Hade Sackeus menat detta, så skulle
han hava sagt: Ingen har jag prejat.
Ty vad tjänade det till att tala om
återbärande, i fall han visste med sig,
att han aldrig genom pr ej er i hade
bedragit någon? Att han säger »om»,
sker enligt ett i grekiskan (och även
i svenskan) vanligt uttryckssätt,
varigenom bestämda satser ofta utsägas
på ett villkorligt sätt. Se t. ex.
kap. 11: 13, 12: 26, 28, Apg. 4: 9, Kol.
3:1m. fl. st., där det säges om i
samma betydelse som emedan.
tf Orättfånget gods skulle
återbä-ras till ägaren, eller, om han var död,
till hans blodsförvant och arvtagare.
Endast om ingen sådan fanns, skulle
det återställas åt Herren (4 Mos. 5: 7
f.). Att icke återställa det till rätte
ägaren, där sådan finnes, utan i
stället giva det åt Herren, det är att vilja
göra Herren till tjuvgömmare.
9. Men Jesus sade till honom:
I dag har f rälsming skett åt detta
huis?* eftersom även han är en
son av Abraham,**
[–-]
{+—+} 364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
