- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
367

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 21 Kapitlet - 22 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Evangelium enligt Lukas. Kap. 21:
37-22: 8.

37. Men.1* han var om
dagarna i ’helgedomen, lärande,
men om nätterna gick han ut
och vistades på det berg, som
kalla® Oljeberget.**

* I v. 37 f. upprepar Lukas, vad
han redan sagt i kap. 19: 47. Och han
vill med denna anmärkning endast
säga, att Herren under sin sista vistelse
i Jerusalem plägade om dagarna lära
i helgedomen. Däremot innebära hans
ord icke, att Herren uppträdde i
helgedomen, efter sedan han hade hållit det
i de näst föregående verserna anförda
talet. Ty när Herren höll detta tal,
hade han redan för sista gången
lämnat helgedomen. Se Matt. 23: 39, 24:
1, Mark. 13: 1.

** nämligen i byn Betania, som låg
på östra sluttningen av Oljeberget
(Matt. 21: 17).

38. Och allt folket kom
bittida om morgonen till honom i
helgedomen för att höra honom.

22 Kapitlet.

Fiendernas anslag mot Jesus (v. 1
-2). Judas
går bort och överenskommer med dem om att
överlämna Jesus i deras våld (v.
3-6). Jesus
skickar lärjungar för att tillreda
påskalammet (v.
7-13), äter påskalammet med sina
lärjungar (v.
14-18), instiftar nattvarden (v. 19 [–23).-]
{+—23).+} Lärjungarna tvista om, vem som var
störst (v. 24-30). Herren förutsäger Petrus’ fall
(v.
31-34), frågar lärjungarna, om något
fattats dem, samt förmanar dem att göra sig
beredda på de stundande händelserna (v.
35-38),
lider i Getsemane (v.
39-46), gripes (v.
47-
53), föres inför översteprästen och förnekas av
Petrus (v.
54-62), begabbas av översteprästens
tjänare (v. 63-65), står till rätta inför Rådet
(v. 66-71).

V.
14-22 högmässotext palmsöndagen. II.

Il/Ten* de osyrade brödens**
-L*-"- högtid, som kallas påsken,
kom nära.

2 Mos. 12: 15.

* Till v.
1-2 se Matt. 26:
1-5,
Mark. 14:
1-2.

** Se anm. till Matt. 26: 17.

2. Och översteprästerna och
skriftlärarna sökte, huru de
skulle förgöra honom; ty de
fruktade för folket.*

* Deras fruktan för folket gjorde,
att de måste noga se sig före, på vad
sätt de gingo till väga vid hans
gripande.

3. Men* Satan for in** i
Judas, som kallas Iskariot, vilken
var av åe tolvst antal.

Joh. 13: 27.

[-?*-]

{+¦*+} Till v.
3-6 se Matt. 26:
14-16y
Mark. 14:
10-11.

** I grundtexten begagnas här
samma ord, som överallt i Nya
testamentet användes för att uttrycka Satans
ingående i de besatta. Judas, som
hittills varit ledd av djävulens
inflytande, är från denna stund fullkomligt
i hans våld.

t Se anm. till kap. 22: 47.

4. Och han gick bort och
samtalade med översteprästerna och
befälhavarna* om, huru han
skulle överlämna honom åt dem.

* För övervakande av den yttre
ordningen inom helgedomen var en
särskild vakt eller polis anordnad.
Denna polis bestod av leviter, och den,
som hade högsta ledningen över
densamma, kallades befälhavaren (Apg. 4:
1, 5:26). Då här talas om befälhavarna
såsom om flere, så kan därmed icke
menas annat än denne befälhavare jämte
de under honom stående anförarna för
de särskilda vaktposterna. Dessa voro
alltså vid avtalet med Judas
närvarande, vilket antyder, att överläggning
hölls om att möjligen gripa Herren
inom själva helgedomen.

5. Och de gladdes och kommo
över en® att giva honom »silver.

6. Och barn gav löfte ooh sökte
lägligt tillfälle att överlämna
honom åt dem utanfolkskockning.*

* Ordagrant: utan folk.

7. JM. en* den dag ’av de
osynade broderns högtid kom, på
vilken påskalammet måste slaktas.

* Till v.
7-13 se Matt. 26:
17-19,
Mark. 14:
12-16.

8. Och han sände* ut Petrus
och Johannes, sägande:** Gån
och tillreden åt oss påskalammet,
att vi må äta det.

* sedan lärjungarna först hade
påmint därom, såsom Matteus och Markus
omtala.

** Eller: havande sagt. Se anm. till
kap. 19: 30.

367
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free