Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Johannes.
Kap. 1:
12-14.
som sker i ett visst ögonblick, troendet
däremot är ett fortfarande tillstånd.
f* Ordagrant: till dess namn. Se
anm. till Mark. 1: 15. Att tro på hans
namn är detsamma som att tro på
honom. Ty trons hela innehåll ligger
uttalat i dens namn, på vilken man tror.
Namnet uttrycker nämligen, vad
personen är. Vad för namn evangelisten
här särskilt tänker på, framgår av kap.
20: 31, där han såsom vägen att vinna
det eviga livet framställer tron, att
Jesus är Kristus, Guds Son. I detta
namn: Kristus, Guds Son, ligger
nämligen uttryckt, vad Jesus är både i
anseende till sitt verk (Messias,
Frälsaren) och i anseende till sin person
(Guds Son). Jämför kap. 3: 18, 1 Joh.
3: 23, 5: 13.
13. vilka blivit födda icke ur
blod,* icke heller ur kötts1 vilja,**
icke heller ur mans vilja, utan
ur G-ud.t
Joh. 3:5. 1 Petr. 1:23. Jak. 1:18.
* Evangelisten vill här och i de
närmast följande orden framhålla, att
barnaskapet hos Gud icke beror på
naturlig födelse eller lekamlig
härstamning. Icke osannolikt är, att Johannes
med detta hänsyftar på judarnas
självberömmelse att vara Guds barn på den
grund, att de voro Abrahams barn.
Jämför kap. 8:
39-41. Uttrycket:
vara född ur blod, såsom uttryck för
lekamlig födelse, beror därpå, att blodet
enligt bibelns åskådningssätt är säte
för själen, som genom den naturliga
av-lelsen fortplantas. Se 3 Mos. 17: 11,
där det i grundspråket heter: Själen är
i blodet. Om ordet själ i denna lägre
bemärkelse till skillnad från anden se
anm. till Matt. 6: 25.
** Köttet betecknar här människans
lekamlighet såsom säte för könsdriften.
Denna drift kallas för en vilja och
förklaras närmare genom det tillagda:
icke heller ur mans vilja. Guds barn
födas icke genom någon mans vilja
att avla.
t Uttrycket: ur Gud (jämför näst
förut uttrycken: ur blod, ur kötts vilja,
ur mans vilja) är väl i sak ingenting
annat än av Gud, men det betraktar
förhållandet från en annan synpunkt.
Ordet ur betecknar nämligen ursprung.
Samma uttryckssätt förekommer ock i
1 Joh. 2: 29, 3:9, 4:7, 5:4, 18.
Jämför ock i Johannes’ evangelium kap. 3:
5, 6. Guds barn framgå genom en
andlig födelse ur Gud, icke ur blod eller ur
mans vilja. Vad för övrigt angår
uttrycket: födda ur Gud, må märkas, att
medan Johannes framställer de
troendes andliga omskapning såsom en
födelse ur Gud, betraktar Paulus den från
en annan sida såsom en ny skapelse (2
Kor. 5: 17, Gal. 6: 15) eller en andlig
uppståndelse ur död (Rom. 6). I
överensstämmelse därmed framställes de
troendes oarnaskap hos Johannes såsom
beroende på födelse, hos Paulus
däremot såsom beroende på upptagning till
barn (adoption, såsom grundtextens ord
viod-eolabetyder i Rom. 8: 15, 23, Gal.
4: 5, Ef. 1: 5).
14. Och* Ordet vart kött,**
och tog boning*** bland oss,t
och vi betraktadett dess
härlig-het,ttt en härlighet såsom en
enfödds från (sin) fader,t* fullt
med nåd och sanning.t**
Matt. 1:16, 18. Luk. 1:31. Matt.
17: 2. Kol. 1: 19, 2: 3, 9. Hebr. 2: 14.
* Evangelisten går här vidare i sin
framställning samt beskriver, huru
Ordet kom i världen: det kom i världen
på det sätt, att det vart kött.
** d. v. s. Ordet vart ett lekamligt,
sinnligt väsen, som man kunde fatta med
de mänskliga sinnena, som man kunde
se och vidröra (1 Joh. 1:1).
Evangelisten säger icke, att Ordet vart
människa, utan att det vart kött, men för
varje hans läsare var det en bekant sak,
att Ordet hade blivit kött just på det
sättet, att det hade blivit människa
(jämför kap. 5: 27, 8: 40). Det hade
således i sak gått på ett ut, om
evangelisten hade sagt människa i st. f. kött.
Men att han valt det senare uttrycket,
det har han gjort för att desto
bjärtare framhålla motsatsen emellan det
rent gudomliga, andliga väsen, som
Ordet var, och den sinnliga natur, som
det genom människoblivandet antog
eller vart. Att ordet kött för övrigt
icke utesluter själ och ande utan
uttrycker en fullständig mänsklig
personlighet, sådan denna framträder i den
sinnliga tillvarelsen^ det kan ses av
sådana ställen som kap. 17: 2. Däremot
hade detta icke kunnat uttryckas
genom ordet kropp. En kropp kan vara
utan kött, en andlig kropp (1 Kor. 15:
40, 44), och när ordet »kropp» betecknar
en sinnlig, mänsklig kropp, så utmärker
det endast en del av, vad människan är
såsom kött, nämligen den kroppsliga
delen till skillnad från själen och anden.
Detsamma som Johannes här säger med
uttrycket: Ordet vart kött, framställer
han annorstädes i något olika ordalag,
[–-]
{+—+} 397
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
