- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
399

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 1 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom och ropar,** sägande:
Denne var den, om vilken jag sade:
Den, som kommer efter mig,† är
vorden†† före mig, ty han var
förr än jag.†*

Matt. 3:11. Mark. 1:7. Joh. 1:30.

* Evangelisten skrev långt efter
Johannes döparens död. Men för hans
sinne stod döparens vittnesbörd så
levande, som ljöde det ännu i hans öron.
Därför säger han vittnar i st. f. vittnade.

** I detta ord uttrycker
evangelisten den iver, med vilken döparen
predikade. När en predikare blir ivrig,
så giver det sig omedelbart och
okonstlat till känna däri, att han höjer
rösten. Därmed är dock icke sagt, att när
en predikare ropar, så bevisar det, att
han är ivrig. Det gives ock ett konstlat
och onaturligt ropande, vilket rättast
benämnes skrik; och detta är icke en
evangelii predikare värdigt.

† Jesus skulle uppträda efter
Johannes. Märk för övrigt, huru Johannes
här begagnar ordet »komma» icke om
Kristi födelse utan om hans
uppträdande. Jämför v. 9.

†† Här står icke har varit, såsom
det vanligen översättes. Det grekiska
ord, som användes i grundtexten,
betyder: varda, och det begagnas dels för
att uttrycka, att något varder till, dels
för att uttrycka, att något kommer eller
framträder (att det varder till för en
annans förnimmelse). På detta senare
sätt användes det t. ex. här ovan i v. 6,
där det egentligen heter: Johannes vart
d. v. s. Johannes uppträdde. Jämför
ock anm. till v. 17 samt Luk. 2:13. I
denna betydelse är det även att fatta
här: Kristus, som i sitt mänskliga
uppträdande kom efter Johannes, hade i
sina verk såsom skapande allt (v. 3)
framträtt före Johannes, och det hade
han kunnat göra därför, att han var
till förr än Johannes. — Om man
skulle fatta ordet i den andra
bemärkelsen, såsom ville döparen säga, att
Jesus blivit till före Johannes, så skulle
det avse Jesu eviga ursprungliga
födelse av Gud. Detta vore dock ett
alldeles ovanligt talesätt.

†* Ordagrant: först i jämförelse
med mig.

16. Ty av hans fullhet*
mottogo** vi† alla och†† nåd för
nåd.†*

* d. v. s. av den nåd och sanning,
varav han var full. Ur sin egen
erfarenhet samt allas deras, som jämte
honom trodde på Kristus, bekräftar
evangelisten här, vad han sagt i v. 14 om
den fullhet av nåd och sanning, som
var i Kristus.

** Johannes talar om den tid, då
han var med Jesus under hans kötts
dagar. Därför säger han mottogo. Att
han fortfarande mottog av hans
fullhet, är ju sant; men här gällde det för
aposteln att till bekräftelse av sin lära
om Kristi person framställa sin och
andras erfarenhet av honom på den
tid, då han lekamligen var med dem.

† nämligen vi, som betraktade hans
härlighet. Med detta vi menar han sig
själv och alla de troende, som omgåvo
Jesus under hans kötts dagar. Deras
erfarenhet av nådens fullhet skulle för
dem, för vilka evangelisten skrev, vara
ett vittnesbörd därom, att Jesus
verkligen var det människovordna Ordet,
Kristus, Guds Son (kap. 20:31). Hela
Johannes’ evangelium är ock ingenting
annat än en framställning av den
härlighet, som Johannes och de andra
troende i Jesus hade betraktat. Att det
vidare i viss mening kan om alla
troende sägas, att de fått nåd för nåd,
är sant. Men det är icke därom
evangelisten talar på detta ställe.

†† Genom ordet och anknytes här
en närmare förklaring. Det motsvarar
i sådana fall, vad vi annars uttrycka
med ordet nämligen.

†* Det grekiska ord, som i
grundtexten här begagnas, är anti (αντι).
Om dess betydelse se anm. till Matt.
20:28. Vi mottogo nåd i stället för
nåd; ny nåd trädde allt jämt i stället
för den förr erhållna; nåd avlöste allt
jämt nåd — sådan var den erfarenhet,
som vi upplevde i gemenskapen med
honom. Med nåd menar evangelisten
då all den gudomliga nåd, som hör till
människans fullkomliga frälsning, all
andlig välsignelse (Ef. 1:3) utan
inskränkning.

17. Ty* lagen gavs genom
Moses, nåden** och sanningen†
vart†† genom. Jesus Kristus.†*

2 Mos. 20:1 f.

* Medelst ordet ty bekräftar
evangelisten, vad han nyss sagt om
mottagandet av Guds nåd genom Jesus, och
han gör det i motsats mot den
gammaltestamentliga hushållningen.

** Nåden sättes här i motsats mot
lagen alldeles såsom så ofta hos Paulus
(se t. ex. Rom. 4:14, 10:4, Gal. 3:10
följ.). Lagen betraktas därvid från
den synpunkten, att han fordrar och
förbannar, nåden däremot från den
synpunkten, att hon giver och frälsar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free