- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
406

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 1 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap.
1:41-47. Evangelium enligt Johannes.

ten ligger på detta ord, antyder, att de
ivrigt längtat efter Messias.

t* Om betydelsen av det hebreiska
ordet Messias och det grekiska ordet
Kristus se anm. till Matt. 1: 16.

421. Han förde honom till
Jesus. Jesus såg på honom* och
sade: Du är Simon, Johannes’
son ;** du skall kallas Kefae,
vilket betyder Petrus.t

Matt. 16: 17 f.

* Det var hjärterannsakarens blick.
** iSe kap. 21:
15-17. Petrus’ fader

hette alltså Johannes. Då han i Matt.
16: 17 kallas Jona, så är detta namn
att anse såsom en förkortning av
namnet Johannes.

f Namnet Petrus är en grekisk
översättning av det syriska ordet Kefas.
På svenska betyder det klippa.
Simon fick detta namn med avseende på
sin fasta karaktär. Hos de
gammaltestamentliga författarna begagnas
klippan ofta såsom en bild av fasthet.
Se för övrigt anm. till Matt. 16: 18.

När man jämför den här
förekommande berättelsen med det, som i Matt. [-4:18-22,-]
{+4:18—22,+} Mark.
1:16-20 säges om
de bägge första brödraparens kallelse
att vara Jesu lärjungar, så är
uppenbart, att de olika berättelserna icke
handla om samma händelse. Man har
därför att tänka sig, att Johannes’
berättelse endast avser att framställa,
huru de här nämnda personerna först
kommo i beröring med Jesus, medan
däremot de andra evangelisterna
omtala, huru de vid ett senare tillfälle
blevo kallade att övergiva sitt yrke för
att vara hans ständiga följeslagare.

43. Dagen* därefter ville han
gå ut** till (Mileen; och han
fannt Filippus. Och Jesus sade

till honom: Följ mig.tf

* d. v. s. dagen efter sedan Simon
hade kommit till honom.

** nämligen från Jordantrakten.

t Han träffade på honom såsom av
en tillfällighet. En tillfällighet var
det dock icke. Gud ledde händelserna så.

ff Detta avser icke, att Filippus
skulle följa honom såsom hans
ständige lärjunge (se anm. till v. 37). (Såsom
sammanhanget med följande vers
antyder, är här ännu icke fråga om
annat, än att Filippus skulle göra Jesus
sällskap till Galileen. Det är Filippus’
första bekantskap med Jesus, som
evangelisten omtalar, icke hans
kallelse till lärjunge (jämför anm. till v.

42). Av denna första bekantskap
följde sedermera hans kallelse till lärjunge
och apostel.

44. Men Filippus var från
Betsaida,* från Andreas’ och

Petrus’ stad.

* Betsaida var en stad på västra
sidan av sjön Gennesaret. Ett annat
Betsaida låg vid sjöns norra ände öster
om Jordan. Det kallades Betsaida
Julias. Se anm. till Matt. 11: 21.

45. Filippus fann* Natanael**
och sade till honom: Den, som
Moses har skrivit om i lagen,
och (som) profeterna (hava
skrivit om), hava vi funnit, Jesus,
Josefs son,t från basaret.

1 Mos. 3: 15. 22: 18. 49: 10. 5
Mos. 18: 18. Jes. 7: 14. 9: 6. 40: 11.
53:1 t Jer. 23:5. Hes. 34:23. Dan.
9: 24 f. Mik. 5: 2.

* under resan till Galileen. Detta
skedde ock genom Guds ledning, ehuru
det kanske såg ut som en tillfällighet.

** Namnet Natanael är hebreiskt
och betyder: Gud gav. Det motsvaras
av det grekiska namnet Teodor (Guds
gåva). Den här omnämnde Natanael
är efter all sannolikhet densamme,
som de andra evangelisterna kalla
Bartolomeus (d. v. s. Tolomeus’ son). Han
var från Kana i Galileen (kap. 27: 2).

f Filippus visste ännu icke annai^
än att Jesus var Josefs son.

46. Natanael sade till honom:
Kan något gott vara från
Nasa-ret?* Filippue sade till honom:
Kom och ise.**

* Se kap, 7: 41. Denna av
förvåning förestavade fråga antyder, att
Nasaret var en illa beryktad stad.
Jämför Mark. 6:6, Luk. 4:28 följ.

** Att själv komma och se är bästa
medlet mot otro och förutfattade skeva
föreställningar.

47. Jesus såg Natanael
kommande till honom och sade om
honom:* Se, en israelit i
sanning,** i vilken svek icke är!

Ps. 32: 2.

* Jesus talade icke till Natanael
själv utan till dem, som omgåvo honom.

** Natanael var en israelit icke
blott i anseende till härkomsten, utan
han var det ock i anseende till hela sin
karaktär. Han var, vad en israelit i
sanning borde vara. Jämför Kom. 2:
28 i. Detta bestämmes närmare genom

[–-]

{+—+} 406
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free