Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 2:
13-19, Evangelium enligt Johannes.
* Till denna berättelse jämför Matt.
21: 12 f., 23 f. Vad där omtalas, är
dock icke samma händelse. Det, som
Johannes berättar, tilldrog sig vid,
vad man kallar, Jesu första besök i
Jerusalem; det, som Matteus omtalar,
inträffade däremot vid hans sista
besök där. De bägge händelserna äro
således åtskilda genom en tidrymd av
åtminstone två år.
** Om hans moder och bröder
följde med, namnes icke. Det är dock av
v. 12 sannolikt. Evangelisten nämner
icke heller, att lärjungarna följde med,
vilket dock kan tagas för avgjort.
14:. Och han fann i
helgedomen* dem, som sålde oxar och
får och duvor, och växlarna**
sittande.t
* Om helgedomen se anm. till Matt.
4: 5.
** d. v. s. sådana som växlade till
sig främmande mynt emot det heliga,
för tempelskatten bestämda myntet.
Vid de stora högtiderna kommo
nämligen alltid till Jerusalem många i
hedniska länder bosatta judar, och dessa
medförde främmande mynt, för vilket de
behövde tillväxla sig helgedomens siklar.
f vid sina bord. Se anm. till Luk.
19: 23.
15. Och han gjorde ett gissel*
av tåg och drev ut ur
helgedomen alla, både fåren och
oxarna,** och han slog ut växlarnas
mynt och stötte omkull borden t
Matt. 21: 12 f. Mark. 11: 15 f. Luk.
19: 45 f.
* I den likartade, av Matteus,
Markus och Lukas omtalade händelsen
namnes intet gissel. Det är därför
sannolikt, att Herren vid det tillfället icke
begagnat något sådant. Man kan
annars icke -gärna tänka sig, att alla tre
evangelisterna skulle hava med
tystnad förbigått en så egendomlig
omständighet. Denna olikhet i Johannes’ och
de övriga evangelisternas berättelser
vittnar således, att de olika
berättelserna handla om olika händelser.
** Herren begagnade alltså gisslet
icke på människorna utan på
boskapen.
f Se anm. till Luk. 19: 23.
16. och eade till dem, som
sålds duvorna:* Tagen bort detta
härifrån; gören icke min Faders
hus** till ett marknadshus.
* Duvorna kunde han naturligtvis
icke driva ut, såsom han hade gjort
med fåren och oxarna. Därför tillsade
han säljarna att hava dem bort.
** Det är i egenskap av Guds Son,
Jesus här uppträder för att rena sin
Faders hus från sådant, som ohelgade
det. Med huset menas templet. Detta
gjordes till ett marknadshus
därigenom, att marknad hölls på en av dess
förgårdar (den s. k. hedningarnas
förgård).
17. Hans lärjungar kommo
ihåg,* att det är skrivet:
Nitälskan om ditt hus skall förtära
mig.
* Händelsen erinrade dem strax om
Davids ord i Ps. 69: 10. Ur denna
psalm anföras i Nya testamentet flere
ställen såsom handlande om Messias.
Se kap. 15: 25, 19:28, Apg. 1:20, Rom.
11: 9, 15: 3.
18. Då svarade judarna* och
sade till honom: Vad tecken**
visar du oss, eftersom du gör
detta ?
Matt. 12:38. 16:1. Joh. 6:30.
* Här likasom i kap. 1: 19 och
annars ofta hos Johannes betecknar
ordet judarna det mot Kristus fientliga
stränga judepartiet, i spetsen för
vilket rådsherrarna stodo. Det var ock
dessa, som nu uppträdde mot Jesus.
** De fordrade, att Jesus genom ett
tecken skulle bevisa, att han hade
fullmakt av Gud att i helgedomen
uppträda med sådan profetisk myndighet, som
han nyas gjort. För själva den sak,
som han gjort, kunde de icke antasta
honom, emedan de väl visste, att den
på förgården bedrivna handeln var ett
skamligt missbruk till templets
ohelgande. Men var det Jesus, som hade
fullmakt av Gud att uppträda för att
utrota detta missbruk?
- det var
frågan. Om så var, borde han enligt deras
mening bevisa det genom något tecken.
19. Jesus svarade och’ sade till
dem: Bryten ned detta tempel,
och på tre dagar skäll jag resa
upp det.*
Matt. 26:61. 27:40. Mark. 14:58.
15:29.
* Enligt förklaringen i v. 21 syfta
dessa ord på Jesu död och
uppståndelse. Att Herren emellertid icke peka-
410
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
