Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 2 Kapitlet - 3 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
2:24-3:3. Evangelium enligt Johannes.
** och därför visste, att dessas tro
var av så opålitlig beskaffenhet, att
han icke kunde hängiva sig åt dem.
26. och. emedan han icke hade
behov av, att någon vittnade om
människan,* ty han visste själv,
vad som var i människan.
Joh. 6: 64. Upp. 2: 23.
* Han kände vars och ens hjärtas
innersta. Därför behövde han icke av
nå/gon människa få veta, huru den
eller den var. Han såg omedelbart, vem
som var eller icke var sådan, att han
kunde anförtro sig åt honom.
3 Kapitlet.
Jesus samtalar med Nikodemus (v.
1-21).
Tvist om Jesu dop och Johannes’ dop samt
Johannes’ svar på tvistefrågan (v. 22-^36).
V.
1-15 evangelium trefaldighetssöndagen. [-16-21-]
{+16—21+} evangelium annandag pingst. [-22-36-]
{+22—36+} högmässotext fjärde sond. i advent. I.
Il/Ten det var en människa av [-?^?*–]
{+¦^¦*-+} fariséerna, Nikodemus* var
hane namn, en judarnas
rådsherre.**
Joh. 7: 50. 19: 39.
* Denna händelse tilldrog sig efter
all sannolikhet i Jerusalem. Mycket
troligt är ock, att evangelisten
Johannes själv var närvarande därvid. Man
kan nämligen taga för avgjort, att
Herren tillbragt icke allenast dagarna
utan även nätterna tillsammans med
sina närmaste lärjungar. Om
Nikodemus se för övrigt kap. 7: 50, 19: 34. De
gamla judiska rabbinerna omtala en
Nikodemus, som ock hetat Bunai,
vilken varit Jesu lärjunge samt överlevat
Jerusalems förstöring. Möjligen är det
densamme, som här omtalas..
** d. v. s. en medlem av Stora rådet,
det s. k. Synedrium (Matt. 5: 22), i
Jerusalem. Nikodemus är alltså ett
exempel på, att det även bland
judarnas fariséer och rådsherrar funnits
uppriktigt sanningssökande själar.
2. Denne kom till honom om
natten* och sade till honom:
Eabbi,** vi veta,t att du har
kommit från Gud såsom en
lärare ;tt ty ingen kan göra dessa
tecken, som du gör, om icke Gnid
är med honom.t*
Joh. 7: 50. 9: 16, 33. /19: 39.
* Han kom om natten, emedan han
var rädd för judarna och därför icke
ville, att de skulle veta, att han
besökte Jesus» Vad verkan samtalet
hade på honom, namnes icke. Senare
framträder han i Rådet yrkande på ett
lagligt förfarande mot Jesus (kap. 7:
50). Vid Jesu död förenar han sig med
Josef från Arim&tia för att begrava
Jesu kropp (kap. 19:39).
** Ordet rabbi betyder lärare (se
kap. 1: 38).
f Han säger: vi. Nikodemus var
alltså icke den ende, som kommit till
denna övertygelse.
tt Av dessa ord synes, att Jesus
hade vid påskfesten i Jerusalem
uppträtt och talat Guds ord till folket.
Att han var något mer och högre än
en lärare, hade Nikodemus och de
andra ännu icke förstått.
f* Att Gud var med honom, det var
för Nikodemus ett bevis på, att det
var Gud, som hade sänt honom.
3. Jesus svarade* och sade till
honom: Sannerligen,
sannerligen** säger jag dig: Om en icke
varder född ovanifrån,! kan han
icke se Guds rike.tt
Tit. 3: 5.
* Nikodemus hann icke komma
fram med sina frågor, förrän Herren
avbröt honom. Av Herrens svar torde
man kunna sluta, att Nikodemus hade
ämnat fråga, vad man måste göra för
att ingå i Guds rike. Då Herren redan
hade uppträtt såsom lärare i
Jerusalem, hade han säkert där (likasom när
han började predika i Galileen)
förkunnat messiasrikets snara ankomst.
Detta i förening med hans underbara
gärningar, vartill kom Johannes
döpa-rens verksamhet och hans vittnesbörd
om Jesus (kap. 1: 29), hade utan
tvivel gjort, att frågan om messiasriket
och villkoren för ingående i detsamma
upptog alla allvarliga människors sinnen.
** Se anm. till kap. 1: 51.
f Det ord i grundtexten, som vi här
(likasom i v. 31) översatt med
ovanifrån, kan även betyda från början. I
denna betydelse står det t. ex. i Luk.
1:3, Apg. 26:5, Gal. 4:9. Det har
alltså sina svårigheter »att avgöra,
vilkendera betydelsen som här bör anses
för den rätta. Å ena sidan är det ett
hos Johannes vanligt uttryckssätt att
tala om födelse av Gud (kap. 1: 13,
1 Joh. 2: 29, 3:9, 4:7, 5:1). Att
födas från ovan vore därför att betrakta
såsom likbetydiande med att födas av
Gud. (Jämför Jesu ord till judarna i
[–-]
{+—+} 412
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
