- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
420

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 3 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap.
3:28-32. Evangelium enligt Johannes.

* När Johannes avlade det av
honom nu åberopade vittnesbördet,
pekade han på Jesus och sade: »Icke är
jag Kristus, utan jag är sänd före
denne.» Därmed utpekade han Jesus
såsom Kristus men sig själv såsom
Jesu förelöpare. Detta vittnesbörd hade
Johannes’ lärjungar själva hört, och i
fullkomlig överensstämmelse därmed
stod nu Jesu uppträdande.

29. Den, eom liar bruden, är
brudgum,* men brudgummens
vän,** som .står och hör honom,
gläder sig ’högeligent över
brudgummens röst;tt denna min
glädje är alltså fullbordad.t*

* I denna bild framhåller Johannes
ännu bjärtare sin underordnade
ställning i förhållande till Jesus: »Han är
brudgummen och icke jag»; och vid ett
bröllop är brudgummen huvudpersonen.
Bruden är det sanna gudsfolket.
Bröllopet är upprättandet av messiasriket
(Matt. 9: 15, 25: 1 följ.), vilket
Johannes tänker sig såsom stående alldeles
för dörren. Se anm. till Matt. 3: 2.
Till grund för bilden ligga sådana
gammaltestamentliga ställen, där
förhållandet mellan Gud och hans folk
liknas vid ett äktenskap (t. ex. Jes.
54: 5, Hos. 2: 18 f.; jfr Ef. 5: 32, Upp.
19: 7, 21: 2, 9).

** Det var en sed bland judarna, att
när någon ville hava en jungfru till
äkta, så sände han en vän till henne
för att bedja om hennes hand.
Johannes var en sådan vän åt Jesus. Han
hade sökt att vinna folket åt honom.
Många hade han vunnit, och det
fröjdade honom. Jfr. 2 Kor. 11: 2.

f Ordagrant: gläder sig med glädje.

[-.f-f-]

{+•f-f+} Bruden tankes nu vara av
brudgummen och hans vän avhämtad till
brudgummens hem. Bröllop firas.
Vännen står där åt sidan, med innerligaste
deltagande och glädje lyssnande till,
huru brudgummen talar med sin brud.

f * den är nu fullständig, så att
ingenting vidare fattas däri. Jämför kap.
15: 11, 16: 24, 17: 13. Johannes kunde
icke tänka sig större glädje än att få
se just det, som lärjungarna med sådan
harm omtalade för honom. Tänk, huru
förkrossande sådana ord måste vara
för de förargade och avundsjuka
lärjungarna !

30. Denne måste* tillväxa,**
men jag (måste) förminskas.t

* Så är den evige Gudens råd och
beslut.

** Hans verksamhet måste allt mer
tilltaga i omfång och betydelse.

f Min verksamhet måste bliva allt
mer och mer inskränkt, tills den
alldeles upphör. Märk, huru främmande
även Johannes är för den tanken, att
Jesu dop icke skulle vara något annat
dop än Johannes’ eget. Om han hade
tänkt något sådant, så skulle han
naturligtvis i det, som nu tilldrog sig,
icke hava sett ett avtagande utan
tvärt om ett förhärligande av sitt eget
dop. Jesu verksamhet var i intet
avseende en fortsättning av Johannes’
verksamhet. Med Jesu uppträdande
börjar en alldeles ny period i frälsningens
historia, i förhållande till vilken
Johannes’ verk endast hade varit en
förberedelse.

31. Den, som kommer
ovanifrån,* är över alla ;** den, som
är från jorden,t är från
jorden, 11 och från jorden talar
han ;t* den som kommer från
himmelen
-

Joh. 8: 23.

* d. v. s. från himmelen. För
Johannes (löparen stod det klart, att
Jesus icke blott var sänd av Gud, såsom
varje profet var det, utan att han ock
kommit ifrån himmelen till jorden.

** Såsom sammanhanget visar,
menar Johannes med detta ord icke alla
människor utan alla av Gud sända
lärare. Jesus är bland dessa den ende,
som kommit från himmelen, och är
därför över dem alla, även över
Johannes.

.f Därmed menar Johannes döparen
sig själv. Han härstammade i likhet
med andra från jorden och icke från
himmelen.

[-.ff-]

{+•ff+} Han är rätt och slätt en jordisk
varelse och ingenting vidare. På
samma sätt uttrycka även vi oss ofta i
vårt språk, t. ex.: »Den som är fattig,
han är fattig» o. d. Jfr 1 Mos. 43: 14.

"t* Kristus kommer från himmelen
och talar, vad han hört och sett hos
sin Fader (v. 32). Han talar alltså
direkt från himmelen. Vad Johannes
däremot talar, är sådant, som han på
jorden och i jordisk inskränkthet, om
än genom gudomlig uppenbarelse, har
lärt. Hans myndighet är alltså icke
att förlikna vid Kristi.

32. vad* han har sett och
hörde,** vittnart han, och hans
vittnesbörd mottager ingen. 11

Joh. 5:20. 8:26. 12:49. 14:10.

* Enligt en annan även på goda

[–-]

{+—+} 420
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free