Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 6 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Johannes. Kap. 6:
25-28.
2»&. Och när de hade funnit
honom på andra sidan havet,*
sade de till honom: Rabbi, när
har du kommit hit?**
* d. v. s. på västra sidan av
Galile-iska sjön. I v. 22 däremot är »andra
sidan havet» den östra sidan.
** Att de sökte honom där, visar,
att de väntade att finna honom där.
Men de önskade veta, när han hade
kommit dit, då han ju icke hade farit
med lärjungarna. Någon tanke på ett
under ligger icke uttryckt i deras
fråga.
26. Jesus svarade dem och
sade: Sannerligen, sannerligen*
säger jag eder: I söken mig icke
därför, att I haven sett tecken,**
utan därför, att I haven ätit av
bröden och blivit mättade, t
* Se anm. till kap. 1: 51.
** De under, som de hade sett (v.
2), och av vilka spisningsundret var
det senaste, skulle för dem hava varit
tecken, varav de bort lära känna
honom såsom den sanne Messias. Se anm.
till Luk. 2: 34.
f Den rent sinnliga
tillfredsställelsen däröver, att de hade blivit mätta,
var det enda, som drev dem att så här
söka honom. För några högre
messias-föreställningar voro de alldeles
främmande. Endast en sådan Messias
för-stodo de sig på, som tillfredsställde
deras jordiska önskningar och behov.
2«7. Verken* icke den mat,**
som förgås,*** utan den mat, som
förbliver till evigt liv,t vilken
Människans son giver eder;tt
ty denne har Fadern, Gud,ttt
beseglat.t*
Joh. 11: 26. Matt. 3: 17. 17: 5. Joh.
1: 32 f. 5: 37. 8: 18.
* Det ord, som begagnas här i
grundtexten, betyder i allmänhet verka (så i
v. 28), sedan ock genom arbete förvärva
något. I denna senare betydelse står
det här.
** Ordagrant: spisning. Se anm. till
kap. 4: 32.
*** Den naturliga maten fortares
genom brukningen och upphör sålunda
att vara till. Se Kol. 2: 22, 1 Kor. 6:
13.
- För övrigt må märkas, att ma-
ten här står såsom ett uttryck för allt
sinnligt, varmed en människa söker
tillfredsställa sina jordiska önskningar.
t Jämför kap. 4: 14. Denna mat är
den gudomliga nåden och sanningen
(kap. 1: 14), som en människa blir
delaktig av genom att taga emot Jesus
själv, som är brödet (v. 35). Den
förgås icke utan räcker ända in i det
eviga livet. Emedan den själv är
oförgänglig, så uppehåller och närer den
människan för evigt. Att verka denna
mat är att vinnlägga sig därom, att
sträva därefter. Detta sker därigenom,
att man i tron kommer till Jesus.
Märk för övrigt, huru det eviga livet
här likasom i kap. 4: 14 framställes
såsom något tillkommande. Det eviga
livet är det liv, som de saliga skola
leva i Guds rike, när det kommer. Av
detta liv hava de redan här genom tron
blivit delaktiga. Ty det liv, som de
redan nu hava i Jesus, är till arten
samma liv som de saligas liv i Guds rike.
Därav förklaras lätt, huru det kommer
till, att det eviga livet framställes
ömsom såsom tillkommande, ömsom såsom
närvarande. Se kap. 3: 36.
ff nämligen under förutsättning att
I sålunda sträven därefter. Herren
skall giva denna mat åt var och en,
som i tron kommer till honom för att
vinna densamma. Hade folket kommit
till honom i denna avsikt, så hade det
redan nu fått densamma Men nu sökte
det endast den mat, som förgås.
[-?f-j-f-]
{+¦f-j-f+} Och hans vittnesbörd masten I
väl erkänna. Ett uttryck av detta
vittnesbörd hade de själva nyss erfarit i
den underbara spisningen.
f* Se kap. 3: 33. Gud har likasom
satt sitt sigill på Sonen och därmed
bekräftat, att han är den, som giver den
mat, som förbliver till evigt liv. Med
detta sigill menar han det vittnesbörd,
som Fadern givit honom. Se därom
kap. 5:
36-39.
Q8. Då sade de till honom:
Vad skola vi väl göra,* på det
vi må verka Guds verk?**
* Vad Herren talat om att verka den
mat, som förbliver till evigt liv, det
fattar folket så, att det är några goda
gärningar, som de måste göra för att
vinna det eviga livet.
** de Guds verk, som du åsyftar.
Guds verk äro sådana verk, som
tillhöra Gud antingen i den meningen, att
han gör dem, eller i den meningen, att
han fordrar dem. Här det senare.
Jämför Upp. 2: 26.
[–-]
{+—+} 445
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
