- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
461

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 7 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Evangelium enligt Johannes, Kap. 7:
38-45.

säger Luther: »icke med en sked full
eller med ett rör eller en tapp utan
med hela strömmar».

39. Men detta sade han om
Anden,* vilken de skulle få, som
trodde på honom, ty ande var
icke ännu (given),** emedan
Jesus icke ännu hade blivit
förhärligad.

Joel 2: 28. Apg. 2: 17.

* d. v. s. den helige Anden.
Evan-gelisten vill icke säga, att med
»strömmarna av levande vatten» menas
Anden, utan endast att Frälsarens ord
åsyfta den helige Andens meddelande.
Den helige Anden tankes därvid såsom
den, genom vilkens inifrån verkande
kraft strömmarna av det levande
vattnet framdrivas.

** Ordagrant: ty ande var icke
ännu. Att med ordet ande avses den
helige Anden, synes av sammanhanget.
Det var just den helige Anden, de
troende skulle få efter Kristi
förhärligande. Att den helige Anden icke var (jfr
Apg. 19: 2), det vill icke säga, att han
icke var till, utan att han ännu icke
var given. I en av de äldsta
handskrifterna av Nya testamentets grundtext
står det ock: helig ande var ännu icke
given. »På den tid, då Kristus pre
dikade, utlovade han den helige
Anden, och därför var den helige Anden
ännu icke tillstädes» (Luther). Därmed
förnekas icke den helige Andens
verksamhet redan uti det Gamla
testamentets heliga män (Ps. 51: 13, 1 Sam. 16:
13) särskilt i profeterna (Apg. 1: 16,
28:25, 2 Petr. 1:21), men här talas
om den helige Andens personliga
inneboende (kap. 14: 16, 17), varigenom de
troendes kroppar äro den helige
Andens tempel (1 Kor. 6: 19). Och detta
inneboende var ej möjligt förrän efter
Jesu förhärligande. Jesus måste
återvända till himmelen, innan han kunde
sända sina lärjungar Anden. Det säger
han själv med uttryckliga ord i kap.
16: 7. I Jesus själv bodde Andens
fullhet. Innan Jesus var förhärligad, var
Anden därför genom honom verksam i
lärjungarna (kap. 3:6, 6: 63, Luk. 11:
13), men Andens personliga och
ständiga inneboende i dem inträdde icke
förrän efter Jesu förhärligande.

40. JLlå sade somliga av folket,
när de hade hört dessa ord:*
Denne är i sanning Profeten.**

Joh. 6: 14.

* nämligen det som Jesus talat i v. [-37-38.-]
{+37—38.+} Sannolikt utgöra dessa verser
endast en kort sammanfattning av ett
längre tal, som Herren vid detta
tillfälle hållit.

** d. v. s. den i 5 Mos 18: 15
utlovade Profeten. Profetian handlade om
Messias; men såsom nästa vers visar,
uppfattades hon icke allmänt så bland
judarna. Se härom anm. till kap. 1: 21.

41. Andra sade: Denne är
Kristus. Andra sade: Icke
kommer väl Kristus från Galileen ?

Joh. 1: 46.

42. Har icke skriften* sagt,
att Kristus kommer av Davids
säd och från byn Betlehem,**
där David var?t

Ps. 132:11. Matt. 2:5. Luk. 2:4.

* Se Ps. 89: 4 f., Mik. 5: 2., Jes. 11:
1, Jer. 23: 5.

** Att Jesus verkligen var född i
Betlehem, var således för dessa
människor obekant.

f David var född där och
genomlevde sin ungdom där. Se 1 Sam. 16.

43. Alltså vart en söndring
bland folket för hans skull.

Joh. 9: 16. 10: 19.

44. Men några av dem* ville
gripa honom, men ingen bar
händer på honom.

* d. v. s. av folket. Dessa »några»
hade blivit uppretade av hans tal.

45. Alltså kommo tjänarna
till översteprästerna och
fariséerna,* och dessa sade till dem:
Varför haven I icke fört honom
(med) %

* d. v. s. till Rådet, som hade sänt
ut dem, och som nu var samlat.
- Om
Rådet sände ut tjänarna på den fjärde
dagen i högtiden (v. 14, 32), så skulle
tjänarna hava hållit på i fyra dagar för
att gripa honom Ty nu var det den
åttonde dagen. Då emellertid sådant icke
synes vara rimligt, så har man väl att
antaga, att Rådets sammanträde i v. 32
inträffat någon av dagarna mellan den
fjärde och den åttonde, samt att Rådet
hade för hans gripande bestämt just
den åttonde dagen, då folket från lands-

461

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free