Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 17 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
17:18-22. Evangelium enligt Johannes.
de han redan sänt dem. Själva
sändningen skedde först efter hans
uppståndelse (kap. 20:21, Matt. 28: 19). Det
tillkommande framstår i denna heliga
stund för hans ögon såsom redan
fullkomnat och närvarande. Lärjungarnas
sändning hade samma ändamål som,
Herrens egen sändning, nämligen världens
frälsning. Han var sänd till att frälsa,
och de voro sända för att draga världen
till honom, ,på det hon måtte varda
frälst. Och såsom Fadern hade invigt
honom (kap. 10: 36) till hans ämbete, så
beder han, att Fadern ock nu måtte
inviga dem till deras.
19. Och jag helgar mig själv*
för dem,** på det att även de må
varat helgadeft i sanning.t*
Hebr. 2: 11.
* jag inviger mig nu själv genom
döden till ett offer åt dig. (iS’e Ef. 5:2,
jämför 2 Mos. 13:2, 5 Mos. 15:19 m. fl.),
** för deras skull, dem till godo.
f icke blott räknas vara utan
verkligen vara.
ff på det att även de må vara åt dig
invigda (v. 17). Denna) invigning skulle
ske genom den helige Andens
utgjutande över dem. Men innan Anden kunde
givas d<em, måste han själv offra sig
(kap. 16: 7).
f* Han säger icke här såsom i v. 17
i sanningen utan i sanning, d. v s. så
att det blir ett sant och verkligt
helgande, som omfattar hela personen samt
ställer honom till Guds tjänst såsom en
med alla sina krafter åt honom helgad
människa. Jfr Kom. 14: 7 f., 2 Kor.
5: 15.
20. Men icke beder jag
allenast för dessa utan ock för dem,
som genom deras ord* tro** på
mig;
* Apostlarnas ord är medlet,
varigenom människor göras troende.
** d. v. s. för alla trogna i alla tider.
21. att de alla må vara ett,*
såsom du, Fader, i mig och jag
i dig, att ock de må vara i oss,**
på det att världen må tro,t att
dutt har utsänt mig.f *
Joh. 10: 38, 14: 10.
* Vad Herren i det föregående bedit
för sina lärjungar, det beder han nu för
alla trogna, nämligen att de må vara
ett efter mönstret av Faderns och
Sonens enhet (se v. 11). Frälsarene ord
kunna ock översättas sålunda: Jag be-
der för alla dem, som genom deras ord
tro på mig, på det att alla må vara ett.
Herren ville då säga: I min bön
innesluter jag jämte lärjungarna alla
troende, på det att de alla må vara ett.
** Sammanhanget är: att de alla må
vara ett, att de må vara i oss. Det
senare utgör en närmare förklaring av det
förra. Därigenom att alla äro i Fadern
och Sonen, skola de inbördes vara ett,
såsom t. ex. lemmarna i en kropp äro
ett därigenom, att de alla sitta i samma
kropp. De troendes livsgemenskap med
Fadern och Sonen skall alstra en
livsgemenskap mellan dem själva inbördes,
lik den som äger rum mellan Fadern
och Sonen. Denna inre hemlighetsfulla
(mystiska) enhet är grunden till enhet i
sinnelag och i yttre framträdande.
f Ändamålet med de troendes enhet
är alltså, att världen må bliva troende.
Men skall denna enhet kunna verka
sådant, då måste den vara en i det yttre
framträdande enhet, som kan ses av
världen. All söndring mellan de
troende motverkar alltså det stora ändamål,
för vilket Kristus offrat sig själv.
-
Märk för övrigt, huru Guds
frälsnings-plan avser hela världen och icke blott
några enskilda medlemmar av världen.
ff Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet du.
f* Huvudinnehållet av den kristna
tron är, att Jesus är den av Gud sände
Herren och Frälsaren. Denna tro är den
oundgängliga grundvalen för all
personlig tillit till honom. Jämför Kom. 10: 9.
22. Och jag* har givit dem
den härlighet,** som du har
givit mig,*** på det att de må vara
ett, såsom vi äro ettt
Joh. 17: 11.
* Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet jag.
** den himmelska härlighet,
Jämför-v. 24.
- Somliga bibeltolkare anse, att
Herren med ordet härlighet här menar
den undergörande förmåga, som han
givit dem, i likhet med vad; Fadern hade
givit honom själv.
*** Herren uttrycker det, som är
nära och visst förestående, såsom vore det
redan fullbordat. Han betraktar saken
så, som vore han icke mer i världen
utan redan hade inträtt i den
himmelska härligheten. Se anm. till v. 11, 12,
18. Den härlighet, som Fadern nu
skulle ,giva honom, var den härlighet, som
han hade haft hos honom, förrän värl-
630
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
