Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 18 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
18:34-37. Evangelium enligt Johannes.
34. Jesus svarade: Säger du*
detta av dig själv, eller hava
andra sagt dig det om mig?
* Det ligger även i denna Jesu
fråga starkt eftertryck på ordet du.
Frälsaren vill veta, om Pilatus av sig själv
hade kommit att tänka på, att han
kunde vara judarnas konung, eller om hane
fråga berodde på, vad andra (d. v. s.
judarna) möjligen sagt honom. A!tt
judarna väntade Messias »såsom en stor
konung, det kunde icke vara obekant för
Pilatus.
35. Pilatus svarade: Icke är
väl jag* en jude?** Ditt eget
folk och översteprästerna hava
överlämnat dig åt mig; vad har
du gjort ?t
* Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet jag.
** Pilatus avvisar med förakt en
sådan fråga som den, om han av sig själv
skulle hava kommit på den tanken, att
Jesus vore judarnas konung. Han var
ju ingen jude, och såsom hedning
kunde han naturligtvis icke veta om
Meé-sias och hans konungadöme annat, än
vad judar hade »sagt honom.
t Vad är ditt brott? Bekänn utan
invändning eller undvikande genfrågor.
36. Jesus svarade: Mitt*
rike** är icke av denna världen.t
Om mitttt rike vore av denna
världen, så skulle ju mina
tjä-naret* kämpa för, att jag icke
vorde överlämnad åt judarna ;*t
men nu är mitt rike icke härifrån.
* Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet mitt.
** Det ord, som här förekommer i
grundtexten^ är samma ord, som vi
överallt översatt med rike (konungarike). I
grekiska språket har det dock en dubbel
betydelse. Å ena sidan kan det
beteckna riket såsom ett på jorden
bestående och ett visst område omfattande
konungarike. Detta är dess vanliga
betydelse i Nya testamentet, antingen det
är fråga om Guds rike eller om
världsliga riken (se t. ex. Matt. 4: 8, 12: 25
m. fl). Å andra sidan kan det beteckna
konungamakten, konungavärdigheten. I
denna betydelse förekommer det t. ex.
Uppb. 11: 15, 12: 10, 17: 17, 18, 1 Kor.
15: 24. Vad nu angår Frälsarens ord
här, så kan det fattas både i den ena
och i den andra betydelsen.
Sammanhanget tyckes dock giva mer stöd åt den
senare: min konungavärdighet, min
konungamakt. Likväl hava vi här
såsom annars översatt det med rike.
Andra ställen, där samma tvetydighet äger
rum, se Matt. 16: 28-, Luk. 1: 33,
23: 42.
f och kan därför alls icke giva
anledning till några upproriska planer,
som kunde bliva föremål för överhetens
beivran.
tf Det ligger även här starkt
eftertryck på ordet mitt.
t* Därmed menar han sina
lärjungar och anhängare. Han begagnar här
om dem samma ord, varmed överhetens
rättstjänare betecknas (se anm. till
Matt. 26: 58).
*fSe kap. 19: 16.
37. Då sade Pilatus till
honom : En konung är alltså du ?
Jesus svarade: Du säger, att jag
är en konung. Till detta är jag*
född, och till detta är jag
kommen i världen,** att jag skall
vittna för sanningen.t Var och
en 6om är av sanningen,tt han
hör min röst.t*
Joh. 8: 40, 47.
* Likasom Pilatus i sin fråga lagt
en föraktlig tonvikt på ordet du} så
lägger Frälsaren i medvetande om sin
konungsliga värdighet ett motsvarande
eftertryck på ordet jag.
** från min Fader i himmelen.
Därmed kan Herren åsyfta antingen sin
födelse till världen eller sitt
uppträdande inför världen såsom Frälsare. Det
senare ärsannolikare. Se anm. till kap. 1:9.
f den gudomliga: sanningen, som jag
hört av Fadern. Se kap. 3: 32.
ff d. v. s. den, som verkligen vill
sanningen. Jämför kap. 8: 47.
t* d. v. s. han hörsammar och följer
min kallelse. Erfarenheten visade ock,
att de människor, på vilka den förut
givna uppenbarelsen fått göra det
intryck, att de verkligen ville sanningen,
de slöto sig till Jesus, när han
predikade evangelium för dem.
- Med denna
förklaring har alltså Frälsaren å ena
sidan uttalat, att han är en konung, å
andra sidan att hans konungadöme icke
har med mänskliga stridsvapen att
skaffa utan skall göra sig gällande
endast genom vittnesbördet om den
gudomliga sanningen. Detta vittnesbörd skall
åt honom skaffa ett folk, bestående av
alla dem, som äro av sanningen. Och
när alla folk äro gjorda till hans lär-
[–-]
{+—+} 538
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
