Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Apostlarnas gärningar.
Kap. 1:15-20.
** Därmed menas de troende. Det
är mycket vanligt i
Apostlagärningarna och de apostoliska breven, att de
troende benämnas bröderna. Jämför
Matt. 23: 8. De kallas så, emedan de
äro alla föddia av samme himmelske
Fader. Se Joh. 1: 13, 1 Joh. 5: 1.
f Detta var antalet av de nu
församlade. Att antalet av lärjungarna
(särskilt i Galileen) var vida större, är
naturligt. Huruvida ens alla troende
som funnos i Jerusalem, voro
församlade vid detta tillfälle, är ovisst.
Därför är här ingen motsägelse mot 1 Kor.
15: 6.
16. I män och bröder!* Den
skrift måste** fullbordas-, som
den helige Anden genom Davids
mun hade förutsagt om Judas,
som vart en vägledare för dem,
som grepo Jesus.
Ps. 41: 10. Joh. 13: 18. Matt. 26:47
f. Mark. 14: 43 f. Luk. 22: 47 f. Joh.
18: 3 f.
* Uttrycket »män och bröder» är
mer högtidligt och vördnadsfullt än
det enkla ordet »bröder», vilket är mer
förtroligt. Det förra begagnas därför
endast i offentliga tal såsom här. Se
ock kap. 2: 29, 37, 7:2, 13: 15 m. fl.
Det senare åter passar bättre i brev.
(Se t. ex. Eom. 1: 13, 7: 1, 4, 8: 12 m.
fl.) Dock användes det även i offentliga
tal (se Apg. 3: 17, 6: 3). Märk för
övrigt, huru aposteln endast vänder sig
till männen (bröderna) i den
angelägenhet, som här är ifråga. Lika litet
nu, när det var fråga om utseendet av
en ny apostel, som sedan, när det vart
fråga om utseende av sju
allmoseförvaltare (kap. 6:3), hava de troende
kvinnorna deltagit i förhandlingarna.
** Därmed vill Petrus visserligen
icke säga, att Judas av någon
gudomlig nödvändighet drevs till att göra,
vad han gjorde; utan han framhåller
endast, att Judas’ fall var förutsagt i
den på Guds förutseende grundade pro
fetian, och att man därför icke kunde
vänta annat, än att det skulle gå, som
det gick. Om Judas’ fall berott på nå
gon gudomlig nödvändighet, så hade
Judas varit utan skuld. Vad Petrus
menar för skriftställen, synes av v. 20.
17. Ty han var räknad bland
oss* och fick sin lott i denna
tjänst.**
* bland oss apostlar.
** Ordagrant: denna tjänstens lott
Med »denna tjänst» menar han apost-
laämbetet, vilket han betraktar såsom
ett helt, varav de särskilda apostlarna
fått var sin lott eller del.
18. Denne förvärvade sig
alltså* en lantgård för
orättfärdighetens lön,** och han föll
fram-stupa ned och rämnade mitt itu,
och alla hans inälvor föllo ut;t
* eftersom det stod skrivet.
** för den lön, som han fick för sin
orättfärdiga gärning. Petrus
framställer saken så, som hade Judas själv
köpt platsen. Detta gör han med
avseende därpå, att platsen köptes för
Judas’ penningar. Huru detta hade gått
till, var naturligtvis bekant för alla
dem, till vilka Petrus talade. Den
noggranna redogörelsen för förloppet
finnes hos Matt. 27:
6-8.
f Enligt Matt. 27:5 har Judas hängt
sig. Här åter förklaras hans död hava
inträffat genom ett fall framstupa från
en sådan höjd, att bålen av hans kropp
rämnat. Efter all sannolikhet har man
att antaga, att han hängt sig, men att
snöret brustit, så att kroppen fallit
ned med den påföljd, som här säges.
19. vilket ock vart kunnigt
för alla dem, som bo i Jerusalem,
att den där lantgården vart
på deras eget tungomål kallad
Akeldama, det är Blodslantgård.*
* Denna ordförklaring har Lukas
till upplysning för sin icke-judiske
läsare Teofilus (v. 1) inskjutit i
aposteln Petrus’ tal. Ordet Akeldama är
nämligen ett arameiskt ord, som
betyder Blodslantgård eller, såsom Matteus
säger, Blodsåkev. Uppkomsten av detta
namn förklaras av Matteus (kap. 27:
8) något annorlunda. Sannolikt har
Matteus den riktiga förklaringen,
medan det av Petrus här nämnda
förklaringssättet varit gängse bland folket.
För övrigt synes denna vers giva vid
handen, vad även en urgammal sägen
förtäljer, nämligen att Judas’ död
inträffat just på den plats, som sedan
köptes för hans trettio
silverpenningar.
20. Ty det är skrivet i
Psalmernas bok: Varde hans gård
öde och icke (någon) vare, som
bor där,* och: Hans ämbete**
tage en annan.t
* Det ställe, som här åsyftas, är Ps.
69: 26. Med gården menar Petrus
platsen Akeldama. Denna kunde nämligen
[–-]
{+—+} 563
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
