Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Apostlarnas gärningar.
Kap.
2:39-42.
t edra familjer. Löftet var för
folket i dess helhet.
ff alla här icke närvarande utan
fjärran härifrån varande israeliter,
huru avlägse de än må bo.
- Somliga
bibeltolkare tro, att Petrus med dem, som
äro fjärran, menar hedningar. Detta
är dock mycket osannolikt, då ju
hedningarnas kallelse ännu för apostlarna
var en hemlighet, som först senare
skulle uppenbaras. Se kap. 10.
[-?(.*-]
{+¦(•*+} genom evangelium.
40. Och med flere andra ord
vittnade han noga* och
uppmanade** dem, sägande: Låten frälsa
eder från detta vrångat släkte.tt
Fil. 2: 15.
* Ordagrant: han genomvittnade ä.
v. s. han vittnade med allt eftertryck.
Samma ord i Luk. 16: 28. Se anm. till
Luk. 1: 29.
** Grundtextens uttryck betecknar
ett upprepat uppmanande.
f Grundtextens ord betyder
egentligen krokig (Luk. 3:5). Använt om
människor, betecknar det en sådan
människa, som icke är »rät», uppriktig
inför Gud, (se Apg. 8: 21) utan
»krokig», förvänd, vrång.
tf Från det dåvarande vrånga
judiska släktet och den dom, som
förestod1 detsamma, skulle de frälsas genom
sinnesändring och dop.
41. Dessa mottogo alltså hans
ord och vordo döpta,* och på
den dagen tillkommo** omkring
tre tusent själar.
* Grundtextens ord kunna ock
översättas: De, som alltså mottogo hans
ord, vordo döpta. Någon dopet
föregående längre undervisning omnämnes
aldrig i Apostlagärningarna eller i de
apostoliska breven. Så snart en jude
eller hedning ändrade sitt sinne och
erkände Jesus för Messias, döpte
apostlarna honom. Den omsorgsfullare
kristliga undervisningen följde efteråt
(v. 42). Först i en senare tid började
man låta dopet föregås av en
grundligare undervisning.
** Ordagrant: tillades. De tillades
till hopen av dem, som redan förut
voro troende. Deras dop försiggick alltså
under loppet av denna dag. Det var
nämligen, enligt textens ordalydelse,
såsom döpta de tillades till hopen av
de övriga lärjungarna; och det skedde
»på den dagen». Tydligt är ock, att
deras dop skett i Jerusalem, emedan det
skett på den dagen. Dopförrättare voro
utan tvivel apostlarna och de
medhjälpare, som de åt sig utsett. Det var
apostlarna, som Herren hade befallt
denna sak (Matt. 28: 19), och de kunde
utföra den antingen personligen eller
genom medhjälpare, vilka de i sin
ordning därtill insatte (jfr. 1 Kor. 1: 17).
Det antagandet, att så snart några
blivit döpta, dessa strax döpt andra o. s. v.,
är ett antagande, som man gripit rätt
ur luften för att förklara, huru det var
möjligt, att 3,000 kunnat medelst
ned-doppning döpas på en enda dag. I Nya
testamentet finnes intet spår av den
tanken, att det tillkom var och en
kristen att döpa. Icke giver heller den
äldsta kyrkans överlämning eller
historia något sådant vid handen.
[-?f-]
{+¦f+} Med rätta hava många
bibeltolkare påvisat svårigheten att tänka sig,
att alla dessa kunnat på en enda dag
döpas medelst neddoppning. Däremot
har deras dop väl kunnat ske genom
begjutning. I en från kyrkans äldsta
tidevarv härstammande skrift, benämnd
»Apostlarnas lära» (vilken skrift sedan
många århundraden varit försvunnen
men år 1875 återfanns i ett kloster i
österlandet) sättes jämte
neddoppnin-gen den trefaldiga begjutningen
såsom ett apostoliskt dopsätt.
42. Men de voro
framhärdan-d|e »i apostlarnas undervisning*
och i gemenskapen** och i
brödets brytandet och i bönerna.
* Sedan de blivit döpta, mottogo de
med ihärdighet undervisning av
apostlarna i den kristna läran. Se 2 Tim,
4:2, 1 Kor. 14: 6.
** inbördes broderlig gemenskap.
Somliga bibeltolkare fatta ordet
gemenskap så, som skulle det syfta på
givmildhet mot de fattiga. Detta kan
också grundtextens uttryck betyda. Se t.
ex. Rom. 15: 26, Hebr. 13: 16, där
samma ord står. Dock synes det icke böra
så fattas här, alldenstund den inbördes
hjälpsamheten strax efteråt särskilt
namnes (v. 44 f.).
[-.f-]
{+•f+} Med brödets brytande menas
hållandet av gemensamma måltider. Se
Luk. 24: 30, Apg. 20: 7, 11. Sådana
måltider kallades kärleksmåltider (Jud.
v. 12) och voro vanliga hos de första
kristna. I den äldsta kyrkan var
nattvardens firande förbundet med dessa
kärleksmåltider. Men Herrens måltid
själv kallas aldrig i Nya testamentet
för »bröds brytande». Katolikerna, som
anse, att här och på andra ställen, där
det talas om bröds brytande, menas
Herrens nattvard, bygga på dessa stäl-
[–-]
{+—+} 671
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
