Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 12 Kapitlet - 13 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Apostlarnas gärningar. Kap. 12:
23-13:1.
23. Men strax slog honom en
Herrens ängel för det, att han
icke gav Gud äran;* och han
vart uppfrätt av maskar och gav
upp anden.**
* utan lät prisa sig själv såsom en
gud. Jämför ett motsatt förhållande i
kap. 10:26, 14: 14 f.
** Hans död inträffade dock, såsom
Josefus berättar, icke strax utan först
fem dagar därefter (år 44 e. Kr.).
He-rodes var då 54 år gammal.
24. Men Gude ord växte* och
utbredde sig.
Jes. 55: 10 f. Apg. 6: 7, 10: 20. Kol.
1: 6.
* utbredde sig allt vidare trots alla
förföljelser.
25. Men Barnabas och Saulus
vände om från Jerusalem,* sedan
de hade fullbordat tjänsten,**
ooh de togo även med1 sig
Johannes, som kallades med
tillnamnet Markus.t
Apg. 11:29 f. 12:12, 13:5, 15:37.
* Enligt Gal. 2: 1 skall Paulus hava
gjort sin andra resa till Jerusalem
först långt senare. Somliga
bibeltolkare antaga därför, att han nu icke
rest fram till Jerusalem utan stannat i
Judeen, där han åter sammanträffat
med Barnabas, när denne kom från
Jerusalem. Att Paulus gjorde så, torde
då hava haft sin grund däri, att han
icke onödigtvis ville utsätta sig för den
fara, som ett besök i Jerusalem skulle
hava medfört (se kap. 9: 29). Vad
Lukas här säger, att Barnabas och Saulus
återvände från Jerusalem, vore då att
betrakta såsom ett mindre noggrant
uttryck, däri det, som endast den ene
gjort, utsäges om bägge. Ett sådant
uttryckssätt är ganska vanligt. Se anm.
till Joh. 20: 18.
** d. v. s. avlämnat den
undsättning, med vilken de hade rest till
Jerusalem (kap. 11: 29 f4). Enligt en
annan läsart skulle orden lyda: Barnabas
och Saulus vände om, sedan de hade
fullbordat tjänsten till Jerusalem,
o. s. v.
i* Om denne Markus se inledning till
Evangelium enligt Markus.
13 Kapitlet.
Barnabas och Saulus utsändas från Antiokia
att predika evangelium (v.
1-3), fara över
Se-leucia till ön Cypern, där prokonsuln Sergius
Paulus blir omvänd (v.
4-12). Paulus och hans
sällskap resa Över till Perge i Pamfylien. Där
skiljes Markus från honom och far till
Jerusalem. Han själv jämte Barnabas fortsätter
resan till Antiokia i Pisidien, varest han går
in i judarnas synagoga och talar Guds ord (y. [-13-41).-]
{+13—41).+} Många judar och proselyter sluta sig
till dem (v.
42-43). Nästa sabbat samlas sä
när hela staden för att höra Guds ord; judarna
säga emot Paulus, men han vänder sig till
hedningarna, av vilka många varda troende
(y.
44-48). Förföljelse tvingar Paulus att
lämna Antiokia, varifrån han reser till
Iko-nium (v.
49-52).
V.
16-26 aftonsångstext Johannes döparens dag. II. [-26-41-]
{+26—41+} aftonsångstext första sond. e. påsk. II.
Il/Ten i Antiokia, i den där
va–L*-*- rande församlingen, voro
profeter och lärare,* Barnabas och
Simeon, eom kallades Niger, och
Lucius från Cyrene,** och
Ma-naen, tetrarken Herodes’t
foster-broderat och Saulus.
* Märk, huru profeter och lärare här
framställes såsom två skilda saker.
Jämför sammalunda Rom. 12: 6 f., 1
Kor. 12:28, Ef. 4:11. Profeter voro
sådana, som talade på grund av
gudomlig uppenbarelse (se anm. till kap.
11:27), lärare åter voro sådana, som,
utan att äga profetians gåva, likväl
voro skickliga att tala ordet på grund
av kunskap, som de själva genom
andras undervisning hade erhållit.
Profeterna voro alltså (såsom profeter)
lärare (alldeles i likhet med det gamla
testamentets profeter), men lärarna voro
icke profeter. Huruvida man har att
fatta de här uppräknade fem
personerna såsom allesammans varande både
profeter och lärare, eller så, att några
av dem voro profeter, andra åter
lärare, det må vara ovisst. Det förra är väl
sannolikast.
** Om Cyrene se anm. till kap. 2:10.
De här omnämnda männen Simeon och
Lucius äro för övrigt alldeles obekanta.
[-?f-]
{+¦f+} d. v. s. Herodes Antipas; se anm.
till Luk. 3: 1.
ff Det grekiska ordet i grundtexten
kan betyda både dibroder och
fosterbroder» Om Lukas menat dibroder, så har
man att tänka sig, att Manaens moder
varit Herodes’ amma. Har han däremot
menat fosterbroder, så har Manaen
blivit uppfostrad vid Herodes den stores
hov tillsammans med dennes Bon Anti-
[–-]
{+—+} 621
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
