- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
639

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 16 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Apostlarnas gärningar.

[-Kap.l6:l-3.-]

{+Kap.l6:l—3.+}

16 Kapitlet.

Paulus och Silas komma till Derbe och
Lystra, där Paulus tager i sitt sällskap
Timo-teus, som han först omskar (v.
1-3). De resa
vidare genom Mindre Asien ända till Troas,
där Paulus genom en syn får kallelse att fara
över till Macedonien (v.
4-10). Ankomsten
till Filippi, Lydias omvändelse (v.
11-15).
Paulus driver ut en ond ande ur en kvinna,
fängslas, döper fångvaktaren (v.
16-34), befrias ur fängelset och lämnar staden (v. 35
-40).

Men han kom ned till Derbe
och till Lystra.* Och se,
där** var en viss lärjunge, vid
namn Timoteus, son av en
troende judisk kvinnat men av en

grekisk fader ;tt

* Om Derbe och Lystra se anm. till
kap. 14: 6.

** nämligen i Lystra. Högst
sannolikt var Lystra Timoteus’ fädernestad.
Hans omvändelse torde hava inträffat
under Paulus’ första vistelse i Lystra
(kap. 14: 6 f.).

t Hon hette Eunike (2 Tim. 1:5).
Hon var, även innan hon blev troende,
en from kvinna, som allt ifrån späda
barndomen hade undervisat sin son i
de heliga skrifterna (2 Tim. 3: 15).

ff Möjligen var fadern en s. k.
portens proselyt (se anm. till Joh. 12: 20).
Att han icke var troende, synes därav,
att det om hans hustru särskilt
namnes, att hon var det.

2. och denne hade (gott)
vittnesbörd om sig av bröderna i
Lystra och Ikonium.*

* Om Ikonium se anm. till kap. 13:
51. Timoteus var alltså ganska vida
bekant. Sannolikt hade han övat
predikoverksamhet i Lystra och trakten
däromkring. Möjligen syftar ock det här
omtalade vittnesbördet icke blott på
hans kristliga sinne och liv utan även
på hans andliga begåvning.

3. Paulus ville, att denne
skulle fara ut med honom; och hän
tog och omskar* honom för de
judars skull, som voro i dessa
trakter, ty allesammans visste om
hans fader, att han var en grek.**

* Sannolikt omskar Paulus honom
med egen hand. Annars kan
grundtextens uttryck även beteckna, att han lät
omskära honom.

** och att han alltså hade lämnat
sonen oomskuren. Det var för judar

icke i allmänhet förbjudet att gifta sig
med hedningar. Förbuden i 2 Mos.. 34:
16, 5 Mos. 7:1 följ. gälla endast
äktenskap mellan judar och Kanaans
urinbyggare. - Att Paulus omskar
Timoteus, sedan han så kort tid förut vid
apostlamötet i Jerusalem (se anm. till
kap. 15: 7) hade vägrat att omskära
Titus, är visserligen
anmärkningsvärt. Men l:o) var Titus en hedning.
Timoteus däremot var, såsom född av
en judisk kvinna, en jude. Enligt
judarnas åskådningssätt räknades
nämligen barnets börd efter modern. Men vid
mötet i Jerusalem var det icke fråga
om annat än troende hedningars
omskärelse. Huruvida troende judar
fortfarande skulle omskära sina barn,
därom var i den apostoliska tiden ingen
tvist alls, varav är klart, att dessa
fortfarande i allmänhet bibehållit
omskärelsen. 2: o) voro omständigheterna i
övrigt vid Timoteus’ omskärelse helt
andra, än de voro, när fråga väcktes om
att omskära Titus. När de judekristna
yrkade på Titus’ omskärelse, så skedde
det på den grund, att de ansågo de
hed-ningkristnas omskärelse vara
nödvändig för deras frälsning. Hade Paulus
givit efter i den saken, så hade han
uppgivit hela evangelii sanning (se
Gal. 2:5). Här åter var något sådant
icke i fråga. Paulus ville hava
Timoteus med sig såsom medhjälpare uti sin
missionsverksamhet. Nu hade han den
seden att på varje ort börja sin mission
bland judarna. Om han då till
medhjälpare haft en oomskuren jude, så
hade det väckt anstöt hos dessa judlar och
sålunda blivit ett hinder för dem att
lyssna till det evangelium, som han
predikade. Därtill kom, att Timoteus själv,
såsom oomskuren, hade varit hindrad
att uppträda med läroföredrag i
synagogorna samt över huvud att komma i
sådan närmare beröring med judarna,
att han kunnat med framgång verka
för deras omvändelse. Dessa hinder för
evangelii framgång var Paulus
angelägen att undanrödja, och därför omskar
han Timoteus. Han handladJe därvid
alldeles i överensstämmelse med de
sköna grundsatser, som han själv uttalar i
1 Kor. 9: 19 f.
- För övrigt synes av
detta ställe, att, ehuru omskärelsen
all-männeligen bibehölls bland de omvända
judarna, så ansågs den dock av Paulus
icke såsom nödvändig. Han omskar
nämligen Timoteus icke på den grund,
att Timoteus såsom jude borde
omskä-ras, utan därför att det var av vikt för
missionen bland judarna, att han var
omskuren.

[–-]

{+—+} 639

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free