- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
641

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 16 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Apostlarnas gärningar.

Kap.
16:12-15.

koloni.tt Men i den staden
vistades vi några dagar.

* Filippi var en ansenlig stad i
Maeedonien nära Tradens gräns ej
långt från Egeiska havet. Den hade
fått sitt namn efter den macedoniske
konungen Filippus, Alexander den
stores fader, som utvidgade och befäste
den. Nu återstå endast öde murar
därav. Platsens närvarande namn är
Filiba.

** Detta uttryck kan antingen
beteckna, att Filippi var den första stad
i Macedonien, som Paulus påträffade,
när han kom från öster, eller ock, att
det var den förnämsta staden i den
östra delen av Macedonien. Det senare
är sannolikast.

t Eomarna delade Macedonien i
fyra delar eller distrikt, och den del,
varom här är fråga, var den ostligaste.

ff Filippi var en romersk s. k.
koloni. Oktavianus, som sedan vart
kejsare under namn av Augustus, hade
dit överflyttat en mängd italienska
kolonister samt beviljat staden de
fri-och rättigheter, som plägade givas
kolonier. - I den del av Macedonien, där
Filippi låg, var Amfipolis huvudstad.
Att Filippi kallas den första
(förnämsta) staden, torde därför avse, att
det bland landsortsstäderna var den
förnämsta
- för så vitt man ej skall
antaga, att det i betydenhet
överträffade även huvudstaden. Somliga
bibeltolkare översätta: som var den
förnämsta kolonistaden i den delen av
Macedonien. Denna översättning är
ock möjlig.

13. Och på sabbatedagen
gin-go vi ut utom porten* längs efter
en flod,** där vi trodde, att ett
böneställe skulle finnas ;t och
sedan vi hade satt oss, talade vi
till de kvinnor,tt som hade
kommit tillsammans.

* d. v. s. stadsporten.

** Somliga antaga, att med denna
flod menas Strymon. Men Filippi låg
en hel dagsresa från Strymon. Här
menas alltså något mindre vattendrag
i stadens närhet.

t Böneställen kallades de platser,
där judarna plägade förrätta sin
andakt i städer, där de voro så få, att
de icke ägde någon synagoga. Sådana
böneställen voro antingen smärre hus
eller öppna platser, vanligen belägna
utanför städerna vid något vatten,
där judarna kunde förrätta den före-

skrivna handtvättningen före bönen.
Paulus tog för givet, att det utanför
Filippi skulle finnas något sådant
böneställe, eftersom i staden ej fanns
någon synagoga. Därför styrde han och
hans följeslagare på sabbaten sina steg
till ett utanför staden flytande
vattendrag, där de förmodade, att bönestället
skulle vara beläget.

tt De träffade där endast kvinnor.
Möjligen funnos i staden mycket få
judiska män. De judinnor, som funnos
där, voro kanske till största delen
hedniska mäns hustrur.

14. Och en viss kvinna, vid
namn Lydia, som fruktade Gud,*
en purpurkrämerska från staden
Tyatira,** hörde på, och Herren
öppnadet hennes hjärta till att
giva akt på det, som talades av
Paulus.

* Lydia var alltså proselyt (se
kap. 13: 16, 43).

** Staden Tyatira låg i Lydien, ett
landskap i Mindre Asien. Detta
landskap var vid den tiden beryktat för
sin purpurfärgning. Lydia handlade
med purpurfärgade tyger från sin
hemtrakt.

t Ordagrant: genomöppnade. Se anm.
till Luk. 1:29. Samma ord i Mark. 7:34.

15. Men så snart hon hade
blivit döpt och hennes hus,* bad
hon, sägande: Om** I haven
dömtt mig vara på Herren
troende, eå kommen in i mitt hus
och bliven kvar där. Och hon

nödgade oss ivrigt.tt

* Att hon hade sitt hus i Filippi,
visar, att hon var bosatt där.
- Detta
ställe är det första i Nya testamentet,
där det talas om familjedop. Andra
sådana ställen är o v. 33 samt 1 Kor.
1: 16. Och familjedopen omtalas icke
såsom något ovanligt utan tvärt om
såsom något naturligt. För frågan
om späda barns dop äro dessa ställen
av synnerlig vikt. Ty visserligen
namnes icke, att i dessa familjer funnits
späda barn, och man kan därför icke
på dem bygga några bestämda bevis
för sådana barns döp. Men lika litet,
som man kan bevisa, att i dessa
familjer funnits några späda barn, lika litet
kan man bevisa motsatsen. Det ena
är och förblir lika möjligt som det
andra, och det bör man ärligt erkänna.
Den frågan, huruvida späda barns dop
verkligen övats inom den apostoliska

Xya Testarn. Del. I.

[–-]

{+—+} 641

41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:13:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/wald1921/0649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free